Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 september 1866, sida 2

UTRIKES. FRANKRIKE. Med afseende på Lavralettes rundskrifvelse om den franska politiken innebåller Köln. Zeit. en längre artikel, i hvilken! det bland annat säges: , Huru lätt skulle det icke hafva varit för kejsaren att inslå en krigisk politik, då genom Preussens stora framgångar under kriget den franska armöens afundsjuka väcktes på samma! gång som den franska holitikens alla gamla. fördomar! Mången i Frankrike hade vant sig vid att se Frankrikes ära och storhet i dess grannars splittring och vanmakt, ! och om redan den italienska enheten på dessa håll framkallat oro, så ökades denna i ännu högre grad genom Tysklands enhet. Huru lätt hade det icke varit för kejsaren att för ett krig begagna sig af denna uppbrusning i sinnena! I stället: för detta se vi honom sysselsatt med bekämpandet af inrotade fördomar, och till: detta behöfves ofta långt mera mod än: att leverera bataljer. Vi vilja icke här mönstra hela den serie af vigtiga skäl, genom hvilka han sökt öfvertyga fransmånnen, att Preussens tillvext och de tyska förhållandenas bättre ordnande alldeles icke var till någon skada för Frankrike, men en stor fördel för Europa. Vi vilja! endast häraf framhålla ett, hvilket för oss! synts sannt och vigtigt. Det ryska riket! i Europa och Asien samt Förenta staterna: i Amerika äro tvenne länder, som äro stadda i snabb tillvext öfver allt hvad man hittills i den vägen sett. Innan detta århundrade gått till ända torde hvardera af dessa stater räkna 100 millioner innevånare. Gentemot sådana jättestater är det en glädjande företeelse, ja, en nödvändighet, att de öfriga folken förena sig och sluta sig samman i större massor, och att, specielt, de små staterna midtuti Europa försvinna, så att länderna icke ligga vanmäktiga mot det ryska väldet. Statsmannen måste betrakta föremålen en bloc, och sålunda betraktadt, har Napoleon III visserligen rätt, då han delar sin onkels farhågor, att Europa möjligen inom 50 år skulle kunna beherrskas af kossackerna. Dessa farhågor äro så mycket mera berättigade, som vsterrike, Rysslands närmaste granne åt ett håll, länge varit sjukt, och dess sjukdom numera icke synes kunna kureras. Så blir endast Preussen ofrigt, och Napoleon III har handlat i fransyskt och allmänt europeiskt intresse, då han icke lagt hinder i vägen för Preussens förstärkande. Man kunde från fransysk synpunkt invända och har invändt, att Frankrike genom ett starkt Preussen förhindras från eröfringar i Tyskland; men fransmännens kejsare har alltid varit vis nog att uppträda mot fransmännens sträfvan att vinna Rhengränsen. Hans önskan har högst sträckt sig till en rektifikation af, Frankrikes östra gräns efter bestämmelserna af år 1814. Men till och med rån detta har kejsaren afstått. Han har insett, att sådane obetydliga gränsförändringar icke förtjena namn af kompensationer, och att den obetydliga vinsten alldeles icke skulle stå i förhållande till den harm, som utan tvifvel genom en sådan åtgärd skulle framkallas hos hela tyska nationen mot Frankrike och kejsarens dynasti. Det ligger äfven för handen, att han derigenom skulle kränka den af honom så ofta och så öppet uttalade nationalitetsprincipen. Den italienske patrioten Manin begrafdes för 9 år sedan på kyrkogården Montmartre i Ary Scheffers grafhvalf. Den 22 dennes, hans dödsdag, samlades de i Paris varande italienarne vid denna graf för att fira en sorgefest öfver den aflidne, då dörren till grafhvalfvet pryddes med en krans af immorteller med inskriften: , Venezia libera a Daniele Manin. Man hoppas kunna fira Manins 10:de dödsdag i Venedig, dit den berömde dödes qvarlefvor skola föras. ITALIEN. ,Gazzetta del Popolo i Florens påstår det regeringen vid första underrättelsen om oroligheterna på Sicilien tänkt hos Garibaldi förfråga sig huruvida han skulle velat mottaga en speciel mission dit under titel af utomordentlig kommissarie. ufverste d Argy, som kommenderar fremlingslegionen från Antibes, hade den 17 dennes audiens i vatikanen. Den helige fadren synes sätta stort törtroende både till chefen och hans legion, hvilken sistnämnde skulle ligga i karantän uti CivitaVecchia. Truppens uniform liknar vincennerjägarnes. AMERIKA. Underrättelser från Newyork at den 14 Sept. meddela, att president Johnson blifvit mycket väl emottagen i Louisville, en för sina sydliga sympatier bekant stad, men deremot mycket ovänligt bemött af innevånarne i Pittsburg. Ett för presidentens parti ogynnsamt tecken är, att Förenta Staternas mest lästa tidning, Nevvork Herald. som spelar ungefär samma