Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1866, sida 3

ÅÄmerika och Sverge. Den i Newyork utkommande tidningen The Home Journal innehåller för den 13 sistl. Juni följande under rubriken ,, Amerika och Sverge: Man har ofta uppmärksammat en viss slägtskap uti språk och karakter emellan den anglosachsiska och den nordeuropeiska racen ; måhända kan man häri till en viss grad finna orsaken till den sympathi, som Sverge, genom sin regering och sin tappra armes officerare, visade vår nationella sak under det sista kriget; men för detta har man åter att tacka den nyligen här accrediterade svenske ministerresidentens, grefve Edvard Pipers, upplysta verksamhet, äfvensom Sverges öfriga representanter hos Förenta Staterna. Likväl har ingen bland dem i högre grad bidragit till sagda förhållande, än den utmärkte och aktade man, som s länge och omsorgsfullt bestridt svenska konsuls befattningen i denna stad; i hans händer har syssn från en blott formlighet blifvit en medelpunkt r den sociala andans underhållande. Alltid rättrådig och vanligtvis nära personlig vän till ministern, har hans förtroliga bekantskap med vårt land satt honom i stånd att utöfva ett fördelaktigt och upplysande inflytande på denne, i allt som rörer Amerika; och denna kära pligt har han beundransvärdt uppfyllt under det sista kriget, hvaraf vi också drogo den fördel, att några af de mest framstående utländska officerare, hvilka frivilligt tjenat unionens sak, voro svenskar; och få europeiska monarker höllos så väl ,au courant af händelsernas verkliga gång på denna sidan hafvet, som den nuvarande upplyste, tappre och populäre Konungen af Sverge. Dessutom var det genom svenske konsulns försorg, som de hit anländande, helt och hållet fremmande, officerarne omsorgsfullt introducerades uti lägret; och det var till hans gästfria hem, som de, sjuka eller sårade, kommo att hemta krafter. Det är alltså naturligt att, då ,,Sunday Herald bekräftade, att Förenta Staternas regering fråntagit denne afhållne och nitiske man hans exequatur, hans legioner af vänner skyndade att mellankomma med protester och förord; tåligt och klokt afböjde han det välmenta försvaret, emedan han föredrog att trygga sig vid de klara och faktiska bevis, hans sak egde; dessa blefvo ej förr vunna och ådagalagda, än presidenten Johnson offentligen förklarade, att riddaren Claude Edvard Habicht blifvit åter insatt uti alla hans tjenst åtföljande privilegier och värdigheter. Detta var då blott en handling at rättvisa — ett blott påbud af en exekutiv pligt; men vi glädjas leråt, emedan ingen utländsk representant finnes i Newyork, som i socialt afseende verkat så mycket till vår fördel, eller personligen är bättre accreliterad hos våra medborgare. En af våra mest fulländade köpmän; genom familjeband likasom genom sina sympathier fästad vid Amerika; en särleles utbildad musikälskare; den angenämaste värd och en pålitlig vän, — detta har hr Habicht varit, och han skall, hoppas vi, länge blifva den förmedlande länken af godt förstånd och broderlighet emellan sitt land och vårt. De, hvilka vid hans nusliga härd sammanträffat med svenska diplomaer, militärer eller sjöfarande, eller der hört Jenny Lind sjunga, skola sammanstämmande lyckönska honom och hvarandra till hans hastiga upprätelse. (P.