Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1866, sida 2

Det är en glödande gyldene eftermiddag. Vi uppehålla oss nu i Interlaken, hvarifrån alla sommargästerna för längesedan afrest, och hafva i dag begifvit oss till Lauterbrunnen och sett regnbågen på Staubbach. Härifrån har en brant zickzack i klippan fört oss till en platå af betesmarker, nio hundra fot öfver dalen. Högt öfver och framför oss resa sig topparne af die Jungfrau och Schreckhorn. — Hur besynnerligt det är här uppe! säger Hugh, då vi stanna för att hvila och se oss omkring. Hvilken angenäm känsla af höghet och frihet! Denna platå är blott en sandbank halfvägs uppför berget, och likväl hafva vi strömmar, ängsmarker och samma grönska som i dalarne. På min ära, jag ville heldre bo i en sådan scen,