Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1866, sida 2

Göteborg den 26 Sept. En ,,ogenerad ställning. En polemik emellan Dagligt Allehanda och Aftonbladet, som rörer de båda tidningarnes ställning af större eller mindre oberoende, föranleder oss, såsom stående utom denna strid, till några betraktelser. En större tidning är i våra dagar på samma gång ett ganska stort affärsföretag, till hvars bedrifvande fordras ett betydligt kapital, isynnerhet då tidningen öfvergått, mot en köpeskilling, som motsvarar dess värde, i nya händer. Nu kunna, såsom bekant, lösören icke förpantas, hvadan en tidningsförläggåre icke kan ställa någon säkerhet i de dyrbara inventarier, som ligga i det boktryckeri, m. m., hvilket måste vara förenadt med en sådan tidning. Det är alltså en fullkomligt laglig och berättigad sak, om en tidningsredaktion, för att kunna lugnare sköta det affärsmessiga i företaget, skaffar sig en förlagsman, och är detta ett helt och hållet enskilt förhållande, hvari annan man icke eger rättighet att inblanda sig. En tidning kan också öfvergå till annan hand, vare sig genom köp, arf eller annat laga fång. Den nye egaren bedrifver naturligtvis företaget efter sina åsigter och anställer en redaktion, som med dem öfverensstämmer. En sådan tidningsredaktion eller sådan tidning kan aldrig kallas köpt, ty den är nu lika sjelfständig under den nye egaren, som den var under den förre. 4 Så har t. ex. ingen kallat den förre s. k. ,, Svenska tidningen , köpt, då den från liberal tidning förvandlades till konservativ, sedan den blifvit af det sednare partiet inköpt. — Likalitet kallade man Dagligt Allehanda köpt, när den åter förvandlades till liberal, under nya egare. Annorlunda blir åter förhållandet, när en tidning, utan att ombyta redaktion eller egare, öfvergår från en politisk sida till en annan, förfäktande motsatta åsigter mot hvad den förut gjort, när detta står i förbindelse med och är betingadt af pekuniert understöd från den nya sida, hvartill tidningen öfvergått. Nu är det icke längre hela tidningsföretaget, som öfvergått i andra händer, utan tidningens redaktion har sålt sin öfvertygelse och sin penna. Och detta är något, som af en rättrådig allmänhet alltid skall mötas med det skarpaste ogillande. En köpt skrifställare — är ett uttryck, som ännu i vårt land är behäftadt med vanheder, och vi önska att det alltid måste så förblifva, om vi också ej vilja hårdt döma personen, likalitet som vi vilja hårdt bedöma någon menniska, hvilken, till följd af svåra omständigheter och bristande moralisk kraft, kommit på villovägar. Men om handlingen måste vi yttra, att den är dålig. Öch en sådan skriftställare har i våra ögon förlorat all auktoritet, :vore han också än så talangfull, och måste vi äfven efter honom återgifva faktiska berättelser, som ju kunna vara sanna. Vi kunna äfven nödgas att bekämpa hans åsigter, ehuru det är motbjudande. Huruvida Dagligt Allehanda befinner sig i en sådan ställning eller ej, lemna vi för tillsället osagdt. Visst är emellertid att dess ställning till s. k. ,patroner är en helt annan än Aftonbladets till en förlagsman, och att, om Dagligt Allehanda kallar Aftonbladets ställning , generad, så kan dess egen , ogenerade ställning bero derpå att tidningens redaktion möjligen redan öfvervunnit den ståndpunkt, då man är ,generad af ett handlingssätt, som ej öfverensstämmer med pligt och heder. Dagligt Allehanda torde alltså göra klokast uti, att tala litet mindre ogeneradt i detta för tidningen ömtåliga ämne.