Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1866, sida 3

ON Berättelsen lyder sålunda: Under loppet af sistl. vinter hafva till Försöksstationens laboratorium blifvit insända åtskilliga sorter af pudrett från flera af rikets städer. Uti nedanstående tabell meddela vi resultatet af de verkställda undersökningarna å dessa gödningsämnen, dervid vi likväl endast angifva qvantiteten af de beståndsdelar, som hufvudsakligen bestämma gödselämnets värde. För att lättare kunna jemföra de olika slags pudretterna med hvarandra, hafva vi beräknat den procentiska sammansättningen med antagande af en och samma vattenhalt hos dem alla. Utan att på detta sätt reducera dem till en lika procenthalt af vatten skulle man ej af de meddelade sifferuppgifterna kunna anställa någon egentlig jemförelse, emedan procenttalen naturligtvis utfalla i samma mån lägre, som gödselämnets vattenhalt är större och tvertom. Då de insända profvens vattenhalt befunnits variera från 10 ända till 30 procent och derutöfver, så hafva vi som medeltal antagit vattenhalten till 20 procent och derefter beräknat mängden af de öfriga beståndsdelarna. De undersökta pudrettslagen äro följande: N:o 1. Pudrett från Upsala. . 2 D:o från Örebro. 3 D:o från Stockholm. 4. D:o från Lidköping. 5 D:o från Göteborg, sorten a, inkom vid början af innevarande år. 6. D:o från Göteborg, sorten b, inkom under loppet af sistl. Juni månad. T D:o från Göteborg, sorten c, inkom under loppet af Juli. 2 RSKR 2 PEEZ2: —2 2. F S2 C SLNmZ ss S S2Z YDe F S FJ 2 sr BS 8 Å E E Sse so SE: F FER AA 8 2 S BB . B i ki 20 . ev SLV—8 2 Ne e ägt 8 2 oc . ECF 2 . —2 S — te — 2 ee-SS — 2 Sh — SÅZ2 De S ST SS NESA RS j — 8— — — PR 3 22eo Slet — BRON Slo S — E Å S S eh IS — — S S 2 Sroerköv 2 D 2 —2 —— S ot S — — Öo — S — — 1— oe AE seed Å olN — S2222 82 Sv — 28 Z2JSS 2 — — — — — te I — SIP 2 TEEENSA — SN Å— 172 2 152 2 HÅ Å S Å — S :2 2 I — hå D S 2 213 3 2 Så — i 2 2 2 23 3 i I Med ledning af den kemiska analysen skulle man kunna försöka att bestämma det ungefärliga priset å de ifrågavarande pudrettsorterna. För att dan bestämning skall kunna ega någorlunda tlighet och möjligen äfven kunna tillämpas vid gödselämnenas försäljning, är det nödvändigt, I att icke allenast vattenhalten, utan äfven den f. sikaliska beskaffenheten är ungefär lika hos dem alla, d. v. s. att blandningsdelarne äro väl omblandade med hvarandra, så att det hela företer en temligen likformig massa, som är så fint pulveriserad, att den lämpar sig väl för att utsås på fältet. Under en sådan förutsättning skulle man kunna åsätta priset pr ctr till ungefär tbande belopp: För pudretten från Upsala 1 rdr 75 öre pr ctr. , För dito från Örebro 1 rdr 75 öre pr ctr. I I För dito från Stockholm 1 rår 30 öre pr ctr. För dito från Lidköping 1 rdr pr ctr. i För dito från Göteborg, sorten A 1 rdr 35 öre pr ctr. För dito från dito, sorten B 1 rdr 10 öre pr ctr. För dito från dito, sorten C 1 rdr 15 öre pr ctr. I vanliga fall försäljer man dessa gödningsämnen ej efter vigt, utan efter volym. Antager man, att 5 kubikfot af den lufttorra och finpulveriserade pudretten väga i medeltal 10 lispund eller 2 centner, så skulle följaktligen priset för ett mått af 5 kubikfot blifva följande: För pudretten n:o 1. . Rdr 3: 50. För n:o 2... 3: 50. För n:o 3. 2: 60. För n:o 4. 2:— För n:o 5.. 2. 70. För n:o 6. . 2. 20. För NOT. . 2. 30. De pudretter, hvari tillblandningsmedlet består af enbart kalk, utveckla alltid en egendomlig lukt. Deremot äro de pudretter alldeles luktfria, då man i tillblandningen hufvudsakligen använder kolpulver, torr mulljord eller andra jordblandningar, men deremot en mindre qvantitet kalk. De sednare sorterna ega en svart eller mörkbrun färg, och deras halt af organiska eller förbränneliga beståndsdelar uppgår ofta till 30 procent och derutöfver. Deras qväfvehalt och mängd af fosforsyra är ock vanligtvis större, än hos de förstnämnda pudretterna, till hvilkas beredning endast kalk användes. Dessa ega en hvit eller ljusbrun färg, och mängden af deras organiska substans bestämmes af qvantiteten latrinmassa, som ingår uti desamma. Ett blandningsmedel, som i pudrettfabrikerna säkerligen med framgång skulle kunna användas, är gips samt gaskalk. Uti vissa sjöstäder kan pulveriserad eller finmalen gips erhållas för temligen billigt pris. Man uppblandar latrinmassan med så mycket gipspulver, som erfordras för att gifva åt det hela en någorlunda torr form, d. v. s. så mycket, att massan med lätthet kan omarbetas och sedan ytterligare lufttorkas, utan att befara det jäsning inträffar. Mängden af gips och latrin vid tillblandningen bestämmes sålunda helt och hållet efter den sednares vattenhalt. Då gaskalk användes i stället för gips, måste den förut hafva legat en längre tid i fria luften, så att den återtagit sin ljusa färg och upphört att utveckla den egendomliga lukt, som alltid åtföljer den färska och mörkfärgade gaskalken. Såsom tillblandningsmedel kan man äfven använda stenkolsaska samt affall från masugnar och smälthyttor m. m. Emellertid äro dessa ämnen i och för sig vanligen af föga värde som växtnäringsmedel, ja stundom i detta fall ej af mera värde än sand eller grus. De äro derföre ej lämpliga vid beredning af pudretter till försäljning på mera aflägsna orter. Deremot kunna sådana tillblandningsämnen alltför väl begagnas för pudretter, som på stället användas och således ej äro afsedda att utgöra någon handelsartikel. En annan fråga är den, huru mycket man af en så beskaffad pudrett, som de här ofvan nämnda, bör utföra på 1 tunnland, för att åkern skall kunna anses vara tillräckligt gödslad. I detta fall torde man få anse, att minst 50 kubikfot eller omkring 10 tunnor böra utströs på tunnlandet. Ofta använder man ännu mera eller i3 å 15 tunnor, isynnerhet om åkern omedelbart derefter skali igensås med foderväxter och bibehållas i god bördighet under loppet af flera år. lständigaste och bästa gödning erhålles, ä i 3 med vanlig