Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1866, sida 2

7 Je 4 r. I samma ordning och nummerföljd om böckerna stodo i hyllorna, hade han ätit förfärdiga och upphänga lätt tillgängiga å väggarne utanför disken en slags amar, hvari, i rader, alla böckernas tryckta wummer voro inskjutna emellan slidor eller zuider. Dessa nummer voro tryckta med vart färg. Ofvanför voro författarnes namn rödt tryck. För att få rum med många smmer, utan många taflor, hade man satt lem upp i trappstegform, så att de melersta voro högst, utåt stående. Man kom lå lätt åt. Boklånaren visste naturligtvis, nligt katalogen, hvad nummer den bok nade, han önskade, gick då bort att utaga detta nummer ur taflan, lemnade det ill bibliotekarien och fick sin bok. Fanns iter ej nummern, utan platsen var blank, så var boken ej hemma, och bibliotekarien sparades besväret att uppklättra på hyllan att efterse. En annan sak såg jag, lätt att eftersöra: det var ett par kryckor för haltande. På samma gång bildade de med lätthet stolar, ty armstödet var fästadt vid en hylsa af metall, som sattes öfver sjelfva kryckkäppen, hvilken var delad i 3 längder, hopfogade med ett rörligt gångjern cirka 11, fot under kryckans armstöd; vid utfällandet bildade de en trefotad fältstol, hvartill sitsen af sadelband förvarades i den lemlästades ficka. Den nedra ändan af kryckkäppen utgjorde en förlängning af en af fötterna och bildade ryggstödet till stolen. Hvarje snickare kan lätt eftergöra denna kryck-stol, som är hvarken tyngre eller klumpigare än en vanlig krycka. Samme man hade en högst enkel inrättning att under bänkar i kyrkor, teatrar etc. upphänga hattar, så att de ej smutsas eller trampas. Den bestod af 2 med kulformiga hufvuden försedda skruf-, var, som nedifrån uppåt under sitsen inskrufvades på c:a 10 å 12 tums afstånd och 3 tum från ryggkanten. I dessa kul-! formiga skrufhufvuden voro gängade hål, ! vettande utåt, och i dem voro ingängade! 6 å 8 tums långa jernstänger, 1.:dels tum tjocka, som stodo rätt utåt. Öfver dessa: sköt man hattbrättena och hatten hängde beqvämt och bra. Borde användas såsom både billiga och goda och ej tagande någon plats; de äro derjemte flyttbara. En utmärkt apparat fanns, att i rum! eller växthus regulera värmen. Thermometern bestämde. Apparaten var ytterst finkänslig, tager ett obetydligt rum och är lätt anbringad, men svår att utan ritning beskrifva. Af småsaker för hushållet fanns en äggkokare af förtennt jerntråd, hvari äggen hvilade uti små cirkelformiga hål, hvaraf ett slags rundt, på 4 entums höga fötter liggande flätverk var gjordt. I midten var en 6 tums hög förtennt gröfre jerntråd, som tjenade att upplyfta ställningen ur vattnet. 4 öfversta ändan häraf fanns ett litet timglas, afsedt för den tid man behöfver koka ett ägg samt att vrida rundt. Det hela enkelt, vackert, ändamålsenligt! och billigt. i Bn högst enkel brödrifvare och sigt eller att stöta salt eller dylikt med, i samma väg som de nya vertikala kaffemalarne, men lätt att göra och anbringa i en vanlig saltlåda i köken, bara modellen 8ses. Pen nättaste af alla småsakerna och hvilken, så snart den blir sedd, blir oumbärlig i hushållen isynnerhet å värdshus, , ty den är enkel, billig och högst ändamålsenlig samt renlig — är en af en bankbokhållare uppfunnen liten maskin att hacka grönsaker med. En knif med handi — — — — ;— —t—— — NA cE tag har vid andra ändan ett hål. En halfrund skifva af löst, men lätt träd tjenar till hackbräda. I centrum af denna, är ett uppstående metallstift, om 1, tums i tjocklek, och rörlig kring ett mindre stift nertill. Vid detta fästes knifven, så att den kan höjas och sänkas samt föras rundt; omkring. Från denna axel, om jag så får ; kalla stiftet, utgå två halfrunda jerntenar (örtenade) parallelt med hvarandra, med de platta sidorna inåt samt på sådant afstånd från hvarandra, att knifven beqvämt kan röra sig upp och ner, hindrande lik-! väl grönsakerna att följa med knifven. Vid andra ändan af dessa tenar är fästad en 1-tums hög skifva afjernbleck, formad efter hackbrädans periferi och hvilande derpå samt utgörande !s:del af brädans periferi. Denna följer med knifven när jag för den åt ena eller andra sidan och hindrar grönsakerna att ramla utanför. En dylik bör kunna för några riksdaler; eftergöras, Bland annat smått var en liten sinnrik griffelspetsare, hvilken hvart barn som helst kan sjelf begagna. Den spetsar väl, utan det ohyggliga ljudet. En äggkläckningsapparat fanns äfven, högst enkel, sinnrik och praktisk, så att hvarje gammal gumma skulle kunna hålla den i makt och lyckas frambringa kycklingar, blott äggen äro fröade. Jag skall närmare beskrifva den i sammanhang med en annan uppgift. Alla dessa arbeten af större och mindre konst och smak, hvilka äro hvarken af intresse eller nytta att taga upp tid med att beskrifva, lemnar jag åsido, emedan min uppgift är endast att meddeia sådant som är allmänt tillämpligt och kan vara af nytta att påpeka. Om min framställ-J! ning är otydlig och felaktig på ett eller annat sätt, är jag öfvertygad att den väl-J! 7J7Ö— — ä — — villige läsaren öfverser dermed. London den 21 Sept. 1866. AA 1 1 sr oc 4 1