Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1866, sida 2

natas såsom vid nutidens boktryckarepresar. Ett lätt och snyggt handtverk för! runtimmer. Hvarföre kunna då ej frunimmer utföra en mängd lätta handtverk, ervid deras smak och ordningssinne kuna lika väl som vinstgifvande tillgodoöras? För skomakare-arbeten fanns en mängd yare enkla handmaskiner, hvilka jag enast vill nu påpeka, men återkommer till, ör att utförligare beskrifva i en liten uppats om en skomakareverkstad, hvilken jag yligen hade tillfälle se och studera. Jag rhöll då den öfvertygelsen, att en på så ätt anlagd verkstad skulle kunna börjas mindre skala, och ej allenast löna sig, tan blifva högst vinstgifvande. Här sågos nu åtskilliga symaskiner, af n mera förenklade sorter, ja så enkla, att n vanlig bysmed skulle kunna estergöra lem, ty de voro simpelt och groft imbeade, och dock fullgjorde de sitt arbete tmärkt väl. En af dem kombinerade illika en apparat att kunna laga gamla essårer med, och märkvärdigt var att se, uru ifrigt och härdländt han ksdhöl tumparne af de motsträfviga: kautschunoddarne. En annan maskin högg ut sulorna, klacarne, öfverläderna, m. fl. olika delar, allt fter de olika storlekar och modeller, som ormarne, hvassa som knifvar, framställde. Iuru det underlättar och fullkomnar aretet skall jag likaledes framdeles påeka. En alldeles ny skomakarebänk fanns, warvid arbetaren var under hela arbetsiden stående örer sitt arbete, En slags! dämmare sattes i gång med foten, och ubetaren kunde nu lättare fullgöra sina ligganden i denna ställning, än vid den ittande och lutande, som är skadlig och lervid knäna äfven ansträngas. Män af acket tycktes särdeles beundra denna; mkla inrättning, som ej skulle kosta månsa riksdaler att lätt eftergöra. Utan ritning kan jag ej med tydlighet beskrifva såväl denna, som andra nyttiga maskiner. fn mängd skomakareverktyg funnos äfven, indamålsenliga, som jag tyckte och hörde, nen jag förstod dem ej. : Innan jag lemnar det hedervärda skomakareyrket, vill jag omnämna en alldees ny och högst ändamålsenlig uppfinning. if runda rörliga klackar på skodon. Dessa söras på så sätt att innan såsom vanligt dacken påsättes den släta bakdelen af ulan, fästes derpå en rund metallskifra, så stor som klacken skall vara. Denna ifva är blott af tunn plåt, fastsättes med l skrufvar, har i centrum en 4 liniers stor yrkantig metallbit fastlödd, hvilken infälles sulan samt är försedd med ett gängadt ål. Fjelfva klacken är hopsatt som vanigt af 3 å 4 st. runda läderskifvor, hvilka iro sammanfogade med limning samt tätt inslagna skonubb, såsom å vanliga klackar. Den öfra delen af klacken, d. v. s. den som skall sitta mot sulan, har en rund metallskifva, likaledes fastskrufvad vid den ösa klacken. Denna skifva är inpressad klacken och har ej samma diameter. I nidten deraf samt af; hela klacken är ett! nål något större, än det gängade i öfra delen. Detta hål är utvidgadt på nedercanten af klacken att lemna rum för hufrudet på en metallskruf, som har till änlamål att fastskrufva den lösa klacken ned den fasta. En vanlig skrufmejsel fastsätter eller lossar lätt denna skruf. I Fördelen vid dylika skoklackar är: 1:0. att man aldrig kan gå snedt, utan can lossa skrufven och vrida på klacken vär man önskar. : 2:0. att man kan lätt få dylika lösa dackar, hvilka säljas särskildt, samt sjelf astsätta den. 3:0. att hvarje storlek af klackar kan mvändas, emedan alla skrufvar för mans-, lameeller barnskodon äro lika. Man can således at en vän, i nödens stund, åna sig en klack. 4:0. att herrar militärer kunna hafva ett ar klackar för alla sina stöflar, med sporar på, ty sporren fästes vid denna klack. Alldenstund patentet skall lemna förjenst, tar man bra för sig, dock ej öfvervöfvan, t. ex. 15 rdr pr par; ett par klaccar 212 sh., och ersättas alltid sjelfva netallskifvorna och skrufven med 1 sh. i utbyte. Skomakaren sade att han kunde j hinna få så många färdiga som ordres nkomma; han gör 2,000 par om dagen. Jag fann dem högst ändamålsenliga, och den borde attrapperas. En -alldeles ny maskin förevisades, som varfvade, eller rättare hyflade master och piror i alla former. Den drefs för hand ch bestod af en mängd olika formade varfoch huggjern, som kunde ställas i warje vinkel man ville. Det hela sattes gång med vef, och jernen formade den tilla liggande fastgjorda spiran, så som nan önskade, och noggrannt. Vidare såg jag en ny slags högst änlamålsenliga gjutformar för finare och doggranna arbeten. Hufvudsaken var förnågan att kunna jemnt fördela trycket vid ormningen; var af intresse mest för velerbörande gjutare. En person hade låtit å manglar och valserk af mjukare saker anbringa glasvalsar äl gjorda, exakta samt starka, (styrkan rofvades och bevisades vara pålitlig). Deas renlighet och ändamålsenlighet inse og de, som hafva svårt att gagna metallalsar. En vacker och enkel maskin fanns för meder och bleckslagare, att göra rör med amt rulla runda kanter i långa rader ler ringar. Denna drefs för hand och! ar högst enkel. To bo 25