Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1866, sida 1

Barbaras Historia ). (öfversättning från Engelskan af S. N—n.) En hopkrumpen, medelmåttig, blaserad gammal sprätt var min beryktade frände, med små, dristiga, blodsprängda ögon, blossande ansigte och en vissnad isterhaka, begrafven bakom en stor stor hvit sidenhalsduk, bestänkt med guld. Han hade varit en fruntimmerskarl, ett ,,lejon och en ledare af tonen för några och fyrtio år sedan, och nu, uppstoppad, parfymerad, sminkad och galonerad, hängde han ömt fast vid traditionerna från sin ungdom och sina honnes fortunes. Han bar tre västar och en mullbärsfärgad rock med en sammetskrage så hög som hans öron. Med ett ord, han såg ut som han just kunde hafva stigit ur paviljongen i Brighton, eller kommit direkte från en frukost på Carlton House. Nigande, mumlade jag någonting, jag vet knappast hvad; men han afbröt mig med att först kyssa min hand och sedan min kind och bedyra, att han var — f— n så glad — att se mig, och att — en karl kunde vara f—n så stolt öfver två sådana vackra kusiner! Det ena bröllopet är ungefär likt det andra, och det enda afseende, hvari detta skiljde sig från de flesta, bestod deri att det firades i två kyrkor, på två språk och i två religioner. Ingen fällde tårar, ty vi voro sena och hade icke tid till känsloutgjutelser. Efter ceremoniernas slut åkte J Nn TT RMY. ån