Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 september 1866, sida 3

— Kristianstad. Bref från en emigrant. 1 Kristianstads-bladet läses: En person från denna ort, som med ångaren ,,. Mauritius sistlidne sommar afreste till Amerika, skrifver om färden dit och de intryck han emottagit efter sin ankomst till den nya verlden bland annat följande, som vi anse oss böra meddela: ,,Den 2 Juni gingo vi ombord. En liten ångbåt förde oss ut till Mauritius. Den måste passera fram och åter flera gånger; hvarje tur den lilla båten lade till vid Göteborgs skeppsbro uppstod en förfärlig trängsel, så att många vora nära deran att falla i sjön, och först sedan det blifvit mörkt voro alla instufvade i skeppsrummet. Efter ett grufligt krångel och bråk blef det någorlunda lugnt framemot midnatt. Ni känner historien om huru vi kommo på grund, så att derom ingenting vidare är att förmäla. Den 5 om aftonen afseglade vi och ankommo efter en temligen angenäm resa till Skottland, hvarest vi gingo till ankar och blefvo liggande der ända till den 14. En dag erhöllo vi tillåtelse att gå i land. Alla menniskor gapade på oss med den största förundran; vi kunde nu först rätt märka att vi kommit till ett främmande land. Först den 14 afseglade vi från Skottland och alla voro innerligen glada att vi ändtligen kommo åstad. Efter ett par dagars vackert väder erhöllo vi en hård storm i Atlantiska oceanen. Vågorna gingo mycket högt och sköljde öfver däck. Det brakade och knakade i skeppets alla fogningar. I sjelfva skeppsrummet. der emigranterna hade sin plats, såg det bedröfligt ut; allt som var löst rullade fram och åter under fartygets krängningar; de flesta personerna voro förfärligt blågade af sjösjuka och sjelf trodde jag mig svårligen mera kunna bli återstäld. Sedermera blef vädret något bättre, men vår icke under hela resan riktigt vackert. Det var ofta mycket dimmigt och kallt, så att de som icke voro desto bättre försedda med gångoch sängkläder, sleto mycket ondt af kölden. Den föda, som bestods, var särdeles usel och derjemte otillräcklig. Morgnar och aftnar fick man kaffe och the -af sämsta beskaffenhet. Kosten om middagen var oförsvarligt klen både i qvantitativt och qvalitativt hänseende. Ofta bestods ej mer än två potäter till hvarje person. Och värre än allt annat var, att brödet var så eländigt, att det nästan icke var ätbart. För min del blef jag slutligen till den grad maktlös, att jag knappt kunde gå. Doktorn var en dålig och liknöjd man, som lika ofta anträffades i berusadt, som nyktert tillstånd. Utrymmet sför de 800 passagerarne var så knappt tilltaget, att man svårligen derom kan göra sig något begrepp. I hvarje koj lågo två personer; der måste man såväl äta som förrätta sin toilette. Då jag nämner att det var så trångt emellan kojerna och emellan öfversta kojen och däck, att man icke kunde sitta upprätt, är det lätt att inse med hvilka svårigheter detta var förenadt. Om någon oförmodadt kunnat göra ett besök i detta skepp, under det vi passerade oceanen, och gått ned bland passagerarne, skulle han häpnat och trott sig vara på ett fartyg, afsedt för boskapsexport. Besättningen, bestående af 85 man, utgjordes till största delen af mycket råa och obildade sjögastar, hvilka ofta behandlade passagerarne på det mest skamlösa sätt. Vid ett tillfälle fördes en sjuk passagerare upp på däck och handterades illa; Ola Jonson i Ignaberga — svåger till prestbonden i Ignaberga — ville då understödja honom och blef derföre insatt i fängelse och påsattes handklåfvar. — Efter någon vistelse i Newyork afreste vi in åt landet till vår bestämmelse och måste derunder uthärda nya besvärligheter af flera slag. De amerikanska jernbanorna äro utan jemförelse sämre än de svenska; emellanåt gå de ovanligt sakta, så att man utan fara skulle kunna bege sig ut, vid andra tillfällen, isynnerhet vid sluttningar, rusa de åstad med den mest våldsamma fart man någonsin kan tänka sig. Brefskrifvaren framställer derefter sina åsigter om den nya verlden, hvilka på det hela taget icke äro ofördelaktiga för ställningen. Vi tillägga endast att brefskrifvaren är en tillförlitlig person från denna ort och att man uti hans bref har ett nytt bevis på den nedrighet, hvarmed emigranter, trots högtidliga försäkringar om motsatsen, ofta behandlas. — Jönköping. Ledig tjenst. Till följd af d:r Malmborgs afsägelse har lasarettsoch kurhusläkarebefattningen i Jönköping å nyo blifvit ledig. Ansökningstiden utgår den 9 Oktober. fverklagadt riksdagsmannaral. Kronolänsman Orres val för Tveta, Wista och Mo härader, som öfverklagades, har ogillats af landshöfdingeembetet, som säger att Orre hvarken varit behörig att såsom elektor deltaga uti nu öfverklagade riksdagsmansval eller är till riksdagsman valbar, enär han är. uppskattad endast till 500 rdrs inkomst och ej eger eller innehar fast egendom inom ofvannämnde häraders valdistrikt, med undantag af det boställe han för sin tjenstetid besitter, men som ej kan till stadgad åborätt hänföras. Koleran. Rapporten för den 17. dennes innehåller: från sjukdomens början döde 48 personer. — Borgholm. Ordensutnämning. Från Öland skrifves, att chefen på Ottenby stuteri gaf konungen och hans sällskap en splendid middag och blef mtnämnd till — kommendör af S:t Olafs-Orden. — Åmål. Baruslig fortriflan och sjelfmord. Från Åmål skrifves: I Svanskogs församling inträffade den 3 dennes en lika egen som bedröflig händelse. En 14:årig gosse, Josef Andersson från Iedane. inställdes vid församlingens folkskola, hvilken han då för första gången besökte, för att undergå inträdesexamen; men profvet lyckades ej bättre, än att han blef auvisad att inställa sig vid småbarnsskolan. Josef anhöll på det enträgnaste ätt få komma in i skolan någon dag på försök, -hvarpå det besked lemnades, att om han ej sjelfmant infunne sig vid småbarnsskolan, så blefve han hemtad dit. Gossen, sårad af oförnuftiga kamraters begabberi, försvann och tog sin utgångsexamen ur lifvets skola! Man sökte honom förgäfves intill den 6 dennes, då hans lik påträffades i Skarabolskärnet, dit han i förtviflan öfver detta missöde tagit sin tillflykt. — Skeninge. Läroverket, som skulle öppnas d. 28 sistl. Aug., står ännu alldeles obegagnadt, emedan ingen enda lärjunge anmält sig. — Venersborg. Risåbanken. Venersborgs tidning påstår att raset af Risåbanken härledde sig från endast och allenast slarf och försummelse. Vid nämnde banks utfyllning hade så tillgått, att snöoch isblandad jord begagnats till underlag. och då nu raset egde rum, kommo i dagen snömassor, tillräckliga för en snöbollsbatalj. Oscar Hultman, 12 PFA OAA S Panimanta P;aaa of