Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 september 1866, sida 2

tning en annan dag.) UTRIKES. FRANKRIKE. Den officiella Moniteur hade ännu den 17 dennes icke meddelat ordalydelsen af den med så stark spänning emotsedda cirkulär-skrifvelsen från utrikesministern Laralette till de franske gesandterna i utlandet, men lemnar dock, under nämnde dato, åtskilliga upplysningar ur dess innehåll. ,Hr de Lavdlettes cirkulär af den 16 dennes till Frankrikes gesandter bevisar — säger Moniteur — att de nyaste politiska förändringarne varit förmånliga för Frankrike. De tre östra makternas (Rysslands, Österrikes och Preussens) allians är upplöst. Den nya herrskande principen i Europa är alliansernas frihet. Ett förstoradt Preussen betryggar Tysklands sjelfständighet. Frankrike har hvarken att bekämpa eller att beklaga den sammansmältningsprocess, som nyligen egtrum, utan vet underordna den nationella afundens känslor under den af franska regeringen förordade och representerade nationalitetsprincipen. I det Tyskland genomför samma enhetspolitik som förut Frankrike, närmar det sig till oss. Hvad Italien angår har detta land, trots de oöfverlagda känslor af retlighet, som der låta förspörja sig, likaledes närmat sig oss genom sina grundsatser, idter och intressen. Septemberkonventionen, som betryggar de påfliga intressena, skall samvetsgrannt utföras. I Ustersjön och i Medelhafvet erhåller hafvens frihet ett nytt värn genom uppkomsten utaf flottor af andra ordningen. Osterrike kan nu, sedan det befriats från sina omsorger och farhågor med hänseende till Italien och Tyskland, koncentrera östra Europas krafter, hvilka intet fiendtligt intresse skiljer från Frankrike. Hvilken reaktion, hvilken återuppståndelse af förflutna tiders trånga föreställningssätt skulle det icke innebära, om den allmänna meningen i Frankrike ville i de sålunda frigjorda eller till nytt lif vaknande nationerna se fiender i stället för bundsförvandter. I sin förra belägenhet representerade de mot oss fiendtliga principer; i sin nya ställning lifvas de just af de grundsatser, som äfven äro våra, och af det begär till framåtskridande, som fredligt förenar samhällena med hvarandra. Ett Europa, som blifvit kraftigare konstitueradt och genom en riktigare fördelning af landområdena mer homogent, utgör en borgen för fastlandets fred, men ingalunda en fara för eller inkräktning på Frankrikes intressen. Hr de Lavalettes cirkulär redogör vidare för de orsaker, som nödgade kejsaren öfvertaga medlarerollen under det sednaste kriget. Kejsaren skulle hafva misskänt sin stora ansvarighet, om han, kränkande sin utlofvade och förkunnade neutralitet, hade kastat sig in i vågspelet af ett stort krig — ett sådant krig, som vore i stånd att återuppväcka hela nationers race-hat. Regeringen inser, att annexioner äro anbefallda af nödvändigheten att i ett fädernesland förena befolkningar af samma seder och med samma nationalkänsla; franska regeringen kan endast lyckönska till gebitsförökningar, som icke skada Frankrikes inre enhet. Men å andra sidan måste Frankrike, arbeta på sin moraliska förstoring, för att göra sina stora intressens inflytande fruktbärande för civilisationen. En allvarsam lära gifver emellertid kriget: det hänvisar på nödvändigheten att till Frankrikes försvar fullkomna dess militäriska organisation. Denna pligt, som icke innebär en hotelse mot någon, skall nationen veta att uppfylla. Cirkuläret anser den politiska synkretsen såsom fri från hotande eventualiteter och freden för betryggad. Såsom bekant, hafva flera tyska tidningar vid den tid, då det mycket talades om franska anspråk på en ,,gränsrättelse, påmint derom, att Lothringen och Elsass egentligen äro tyska länder, och att den tid kunde komma, då Tyskland skulle återfordra dessa till Frankrike förlorade provinser. Att tänkesätten i dessa dock äro helt och hållet fransyska är allmänt bekant. I Elsass hafva de tyska tidningarnes hotelser framkallat en förbittring, som äfven vid ett offentligt tillfälle, vid ett landtbruksmöte i Colmar, gifvit sig luft. Vid den fest, hvarmed mötet afslutades, utbragte senatorn, baron de Heeckeren, ordförande uti landstinget i depart. t mm ARTIST IN Dm