Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1866, sida 2

UTRIKES. ITALIEN. Konung Victor Emanuel har begifvit sig till Sommariva (i Piemont), för att der hemta sig från sin opasslighet. Vid slutet af månaden ämnade han återvända till Padua. Enligt bref från Florens till parisertidningen Temps begär Usterrike såsom skadeersättning för Venetien 500 millioner srancs, medan Italien vill betala endast 0till 300,000. I den af Österrike berda summan äro konungens af Neapel och hertigens af Parma anspråk inbegripna. Den förre återfordrar de 40 å 50 millioner, som Garibaldi under sin diktatorstid konfiskerade till förmån för konungariket Italien. Storhertigen af Toskana och hertigen af Modena begära, såsom bekant, ingen skadeersättning af Italien. FRANKRIKE. Det är redan förut meddeladt, att kejsar Maximilian af Mexiko, efter upptäckten af den mot honom riktade sammansvärj ning, i hvilken äfven några af hans ministrar deltagit, hade erbjudit tvenne fransmän, general Osmont och hr Friant krigsoch finansportföljerna, men at dessa icke kunde definitivt antaga anbu det, innan de erhållit tillstånd från Paris General Osmont är nemligen chef för generalstaben i den af marskalk Bazain kommenderade franska armekåren, och hi Friant chef för intendenturen. Begge äre derför eller kunna anses såsom oumbärliga i synnerhet nu, då hela kåren rustar sig till att lemna Mexiko. I hvarje fall hu deras verkliga eller föregifna oumbärlighet tjenat kejsar Napoleon till en förevändning att befria dem från de otacksamma poster som Mazimilian erbjöd dem. En not Moniteur tillkännagifver, att franska re geringen icke kunnat gifva dem tillstånd att emottaga de åt dem erbjudna krigsoch finansportföljerna, Mellan raderna i denna not kan man läsa, att då det synbarligen lider mot slutet med mexikanska kejsardömet, så finnes intet skäl för att de begge herrarne skola onödigt kompromettera sig. Franska regeringen vill draga sig ur affären och icke öfvertaga nya förpligtelser. — Genom ett med Maximilian slutet fördrag har Frankrike tillförsäkrat sig rättigheten att uppbära tullinkomsterne i Vera Cruz och Tampico, men tväfrvelaktigt är, om detta fördrag skall blifva annat än en död bokstas. Tampico befinner sig åter i president Juares händer, ochäfven om fransmännen återeröfra denna vigtiga hamnstad och låta en stark garnison der qvarstanna, kunna de dock icke, utan att fortsätta kriget i oändlighet, hindra republikanerna att från landsidan spärra kom