Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1866, sida 2

Bref. (Från IIand.-Tidn:s korrespondent.) Stockholm den 16 Sept. Lite hvar skyndade sig i Fredags morse att se efter hur det kunde varastäldt med väderleken på en sådan dag, då hvar och en som egde röst skulle åstad och låta denna göra sig gällande i någon afsalarne eller afdelningarna på rådhuset. Det var en vacker dag, ovanligt nog, och man skyndade fram till Riddarhustorget tör att se hur pass många af de 8,000 valmännen skulle infinna sig för att begagna den utsträckta rösträtten. Kring 11:tiden först började det bli lifligt, och hack i häl på hvarandra troppade de röstegande in i vallokalerna. Mången blef litet förlägen öfver att ej komma ihåg namnet på det qvarter, i hvilket de blifvit skattskrifna år 1864, men det redde sig snart, och i allmänhet gick förrättningen mycket ledigt för sig, Omkring 3,000 valmän deltogo i valet, ett antal som ej är så ringa, då man betänker hvilken mingd personer, som ej brydde sig om att bevaka sin medborgerliga rätt, som ej hade tid dertill, som ej ens visste af att de hade rösträtt o. s. v. Antalet af embetsmän var anmärkningsvärdt stort, ja det tycktes som om de öfverenskommit att mangrannt mötas i rådstugan. Eljest såg man folk af hvarjehanda slag, från den lille kryddbonesaren i Postmästarebacken till representanten för firman schön komp. vid Skeppsbron, aktörer från Södra teatern och premieraktörer från Konel. Stora, vaktmästare från utrikeskabinettet och kogubbar från Ladugårdslandet, statsråd och presidenter, krigsråd och öfverrevisionskommissarier, notarier och kanslister — kort sagdt, det var en högst brokig samling. Kl. 2 stängdes dörrarne till vallokalerna, och i sista stund sågos personer komma springande med andan i halsen och valsedel i handen; men, som sagdt, på 2-slaget stängdes nådens dörr. Lesaltatet känner ni: det blef en vacker seger för det liberala partiet, så mycket vackrare som det motsatta ansträngt sig at alla krafter för att få in några af sina pålitligaste vänner. I sista stunden sökte Allehanda göra troligt, att åtskilliga af den liberala sidans kandidater saknade vissa qvalifikationer för valbarhet, och en hög tjensteman inom öfverståthållare-embetet t. ex. utbasunade i Thorsdags öfver hela staden, att kommendörkapten Adlersparre ej vore valbar. Men ingenting hjelpte. Alla de kandidater, som Aftanbladet förordat, gingo in. En annan intrig, som också misslyckades, gick ut på att tillintetgöra Blanehes väljande: planen var väl anlagd. men för sent att hinna göra yerkan. Ni finner också hur Blanche blef den elite i ordningen hvad de erhållnå vösterna petzäfkar. och det anses mycket troligt, att om y jet skett en dag sednare hade Blanche icke gått in. Det tär varit ea fråga angåerskarhskytteriet som —— RESER