ö : Blandade ämnen. En skeppsbruten svensk. I engelska tidningen Standard läses en berättelse från Kaptenen på skeppet Clarendon, som den 20 Maj i Bengaliska viken anträffat en karl, drifvande i sjön på en planka. Den skeppsbrutne upptogs ombord och afgat en förklaring öfver huru han kommit i denna belägenhet. Karlen sade sig heta Josef Elliot och vara född i Sverge. Han hade varit förhyrd på skeppet Scotia, från Liverpool, som lemnade Amherst den 14 Maj med rislast. På morgonen den 15 hade skeppet öfverfallits af en stormby, som vyräkte masterna öfver bord, och vid detta tillfälle blef Elliot sårad i hufvudet at en träsplittra och förlorade medvetandet. N kom till sans igen, såg han hvarken till kaptenen eller besättningen, han visste ej hvart de tagit vägen. Fartyget var i sjunkande tillstånd och Elliot skyndade att skaffa sig en planka, vid hvilken han surrade sig fast, och några minuter derefter gick Scotia till botten. Något bröd hade han stoppat på sig och det var på femte dygnet han dref omkring, då han blef upptagen på Clarendon. Ett sätt att förvara ägg. Anledningen till gs förskämning är luftens tillträde genom de fina porerna på äggskalen, och möjligheten af deras förvarande beror derföre på att man lycka utestänga allt tillträde för luften till det inre af ägget. Ett sätt som vanligen härför användes är äggens neddoppande i en kalklösning, hvarigenom ett öfverdrag af kalk fastrar på åggskalen. AÅmu bättre är emellertid följande method: Man upplöser i alkohol så att man erhåller en t um öfverdrager härmed hvarje ägg och, då äggen torkat, inpackar man dem med lilländ:n nedåt i agnar eller sågspån. Då de skola beganas aftvättas. fernissan väl och äggen finnas då oskadade, dugliga så väl till matlagning som kläckning. Denna enkla method är långt bättre än don förstnämnda eller att doppa äggen i kalkvatte. hvarigenom äggen erhålla en oangenäm lukt ge nom kalkens inträngande i skalen, hvarjemte d blifsa odugliga att användas till kläckning.