Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 september 1866, sida 1

——— 4 rA— — Kommunikationerna inom London, En pläts; som inrymmer millioner invånare, och med karakter af stad, måste hafva stor utsträckning. Denna så m större, då man vet, att för sjelfva a nas lättnad i denna stora handelstad, sjelfva hjertat, centrum eller City af staden, utgöres nästan endast af kontorslägenheter; undra Ååhingarne af husen dock atsedda för butiker och matställen m. m. samt till större delen för öfrigt endast bebodda af en familj, som har tillsyn öfver huset, håller kontoren rena samt passar upp i öfrigt. Köpmännens familjer bo i omkretsen af London och dess närinaste grar skap, redan nu så långt bort att smås der och byar på 1 svensk mils afs räknas till London. Dessa familjers stöd måste dock morgon och afton till och från sina kontor, och för att underlätta detta, har så småningom detta beundransvärda nät af kommunikationer uppstått, otänkbart för den som aldrig sett något dylikt, och förunderligt för äfven den dervid vande. Allt går regelmässigt, praktiskt och fulländadt, ty allt är öfverlemnadt åt enskilda och åt täflan. Publikens fördel är derför vederbörande trafikdirektörers, och på detta vis är det möjligt att kunna bebo helsosamma trakter i denna öfverbefolkade plats, och dock vara ständigt till hands, på ett sätt förstås, att kassan ej för mycket påkännes. Jag vill nu ej tala om de vanliga befordringssätten med droskor, som i likhet med sådana å andra platser hafva bestämda taxor, bestämda stationer och äro afsedda för snabba förbindelser med mindre besökta gator. Deras antal är legio, ty de äro öfver tjugotusen. Jag vill ej heller tala om denna mängd af öfver 8,000 omnibusar, som dagligen korsa denna stad i hundrade linier. Dessa omnibusar egas af bolag, som drifva affärer i stort, hvilket synes deraf, att endast ett bolag, som offentliggör sina ingter hvarje vecka, tager in c:a 250,000 rdr i veckan. Dess kår af kuskar och konduktörer utgör regementen, och hästarnes antal går på tusental. För att göra sig en id om den mängd af passagerare, som begagna detta fortskaffningsmedel, vill jag anföra, att ,,General-Omnibus-Kompaniet ensamt befordrade i fjol 22 millioner menniskor. Afgifterna äro ej låga, ty man satte upp taxan under expositionen, och sedan dess hafva egarne funnit den vara passande så länge publiken ej bråkar. Åfgiften är 2, 3, 4 och 6 pence, det är, 15, 22!(,, 30, 45 öre. Man åker !, svensk mil för 30 öre. Många af dessa omnibusar hafva så långa turer, att endast ett par hästar användas för hvarje tur, och två turer om dagen göras, så att 2 par hästar utgå. Hästarne för dessa åkdon äro utmärkt vackra, väl hållna och ytterst väl inkörda. In genstädes torde man derjemte finna så skickliga kuskar som i London, och denna skicklighet tages fullt i anspråk, emedan trafiken med åkdon på gatorna är så enorm, att mången gång, der gator korsa hvarandra, en stagnation uppstår, som nödgar en att vänta !, å 12 timma innan allt är klart och i gång igen. Vid dylika passager stå poliskonstaplarne midt i trängslen, endast kommenderande med händerna, och oinskränkt är deras makt ingen motsäger dem. Aldrig hör man at dessa ordningens väktare blifva skadade ehuru man ibland förvånar sig att så e sker, då körningen är, om ej våldsam dock snabb nog att kunna förorsaka er sammankörning. Kuskens öga är dock så säkert, att den minsta lucka begagna: konstnärligt. Största obehaget förorsak tungt lastade vagnar, som uppehålla der långa raden af åkdon, hvilka ständig passera tätt i hälarne på hvarandra. Last vagnarne af orimliga dimensioner, försedd: med G6-tums breda hjul, dragas af 3,och flera så kallade elefanthästar, af e stor muskulöst bygd race. De lass dylik