Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1866, sida 3

2; Blandade ämnen. oOlyckshändelse på Montblane. Från Bern omtalas den 28 Augusti, att på Montblanc har den 23 i samma månad inträffat en olycka, som påminner om den på Matterhorn. Tre unga engelsmän, bröder och vid namn Young, hade företagit sig det vågstycket att utan vägledare bestiga Montblane. De kommo lyckligt upp på dess spets; vädret var vackert. Omkring kl. 1 12 på förmiddagen anträdde de återfärden, som vanligen erbjuder e största farorna. En af de unga männen ville se om icke vägen åt den norra sidan kunde förkortas och hade för den skull gjort några inhuggningar i isen. Då han vände sig om för att säga till sina bröder, att det var omöjligt att återvända på denna sida, störtade han ned och drog med sig utför den branta sluttningen de andra bröderna, med hvilka hån var bunden med ett tåg. Under en stund var nedåkningen nästan en förlustelsetur, men snart kommo de till en djup gletscherklyfta, öfver hvilken de foro i vild fart för att fortsätta nedåkandet, tills de slutligen blefvo uppehållna af nyfallen snö. Men nu inträdde ett förfärligt ögonblick. En af bröderna var helt och hållet bedöfvad och först underrättelsen att den yngste icke mera visade tecken till lif återkallade honom tili besinning. Alla försök att återväcka den yngste brodern till lif voro förgäfves; han var och förblef ett lik. På en stund kunde de öfverlefvande icke skilja sig från den döde brodern; de vände oupphörligt tillbaka till honom för att anställa nya försök att få honom till lifs igen. Slutligen inbröt aftonen med en isande kyla. Bröderne befunno ig vid denna tid på Petits Mulets. Den ene, som örlorat sina snöglasögon, var nästan blind och måste ledas af den andre. Allt detta såg man från Chamounix, der man ansåg de olycklige för förlorade. Först omkring kl. 6 på aftonen beslöto de sig för att lemna berget och återvända. Då inträffade något otroligt, som icke kan förklaras, emedan de unga männen icke kunde göra reda derför. Redan kl. half 8 kommo de till Grands Mulets. För att göra detta måste de passera öfver branta klippor och afgrunder, hvarför deras räddning från en säker död kan anses såsom ett under. På Grands Mulets träffade de på en karavan, som från Chamounix brutit upp till deras hjelp och sedan uppsökte och fann deras omkomne broder. Små berättelser från kriget i Tyskland. Om krigförandet mellan Preussen och Bajern skrifver en korrespondent från Närnberg: Ingen kan betvifla att vår förbundsarme har haft olycka med sig, så väl i stort som i smått. Dess tappra soldater fingo mången gång under 2 å 3 dagar litet eller intet att äta, och en hel drift feta oxar lemnade den i sticket vid sitt återtåg från Wärzburg öfver. Rottendorf till Kissingen; de blefvo drifna in på vägen till Schweinfurt, och sedan har man ej hört det minsta om dem. Man säger att förarne lagt beslag på och delat hjorden. För öfrigt kan man egentligen ej göra oxförarne förebråelser öfver att de hade för liten geografisk kunskap, enär samma okunnighet rådde i långt högre kretsar. En bajersk major t. ex., hvilken ville till Wimmerstadt, begärde på bangården i Bamberg en biljett till Hof, och det var med knapp nöd man för honom kunde göra begripligt att detta var orätt väg. I Kissingen kom en ryttmästare in på ett kontor och bad om en specialkarta, på hvilken han ville se den väg, han med sitt manskap skulle följa öfver Rhonebergen. Man gaf honon den, men han kunde ej finna vägen. En kapten skulle med sitt kompani rycka från Koburg, dit de anländt en afton. en half mil längre väg fram till en bondby, för ) Under berättelsens renskrifning har inkommit uppgift: att Saxen—Yngens jernbantrafik, med jern och trävaror, spanmål, sill och salt, tegel, stenkol, köpmansgods m. m., år 1865 inbringat 10,562 rdr 15 öre. Som driftoch underhållskostnader uppgifvas hafva medtagit 9,244 rdr 1 öre, skulle behållningen af årets trafik endast utgöra 1,318 rdr 14 öre.