1CTIINU I INUIIDCÖLI UILILDARCGRCILOUWLCLD Uv RCJSLI 154 trupperna samt bemäktigat sig staden Lanscheu. AFRIKA. Enligt en depech från Massuah af den 3 Augusti har kejsar Teodoros vid Axum levererat en stor slagtning med insurgenterna vid Tigra, der resultatet blef oafgjordt. Kejsaren väntade förstärkningar, för att kunna förnya striden, hvilken torde komma att blifva afgörande för Abyssiniens öde, Dagens post. TYSKLAND. Fredsfördraget mellan Preussen och Österrike befinnes offentliggjordt i de med dagens post anlända utländska tidningarne. Traktaten öfverensstämmer i allt väsendtligt med preliminärerna i Nikolsburg. Artikeln I bestämmer, att Venetien öfverlemnas till Italien; art. II att krigsfan) garne genast skola utlevereras; art. III erkänner, att tyska förbundet är upplöst; kejsaren af Österrike ger sitt samtycke! till ett nytt ordnande af Tyskland utan den österrikiska kejsarstatens deltagande deruti, lofvar erkänna ett nordtyskt förbund med Mainlinien som gräns, samt bifaller till bildandet af ett sydtyskt, hvars förhållande till det nordtyska må bestämmas af en framtida öfverenskommelse mellan begge; i art. V öfverlemnar kejsaren af Österrike till konungen af Preussen alla! de rättigheter, som han genom freden i Wien den 30 Okt. 1864 förvärfvade till Holstein och Slesvig, dock med det förbehåll, att Slesvigs norra distrikter skola, om deras invånare genom fri omröstning!. uttalat sig derför, återlemnas till Danmark; art. VI betryggar åt konungariket Sachsen dess närvarande område, men öfverlemnar åt Preussen och Sachsen sjelfva att ordna sistnämnda lands framtida ställning inom tyska förbundet, hvaremot kejsaren af Österrike lofvar erkänna alla nya inrättningar och territoriala förändringar, som Preussen kan tillvägabringa i Nordtyskland; art. VII bestämmer anordningarne för förbundsegendomens fördelning; art. VIII betryggar åt Österrike rättigheten att från förbundsfästningarne bortföra den kejserliga egendomen; art. IX och XI. röra förbundsembetsmännens och slesvigholsteinska embetsmäns och officerares! pensioner, samt stadgar, att ingen af Slesvigs eller Holsteins invånare må förföljas för sitt politiska uppförande före och under kriget; enligt art. XI betalar Österrike i krigsomkostnader till Preussen 40 millioner thaler, hvarifrån afdragas 151. millioner, som Österrike har att fordra af, Slesvig och Holstein, och 5 millioner som ersättning för den fria förplägning preussiska armåen skall hafva i de ockuperade! österrikiska länderna; slutligen bestämmer art. XII, att de preussiska trupperna skola! inom 3 veckor hafva utrymt de österrikiska territorierna; art. XIII att alla mellan kontrahenterna före kriget slutna traktater skola, såvidt de ej genom detta fördrag förlorat gällande kraft, allt framgent iakttagas, samt art. XIV, att ratiflkationen af denna traktat skall utvexlas i Prag sednast inom 8 dagars förlopp. Fördraget är undertecknadt i Prag d. 23 Aug. af Werther å Preussens och Bremner ål Österrikes vägnar. ITALIEN. En korrespondent från Florens skrifver: General Menabrea är särdeles belåten med det förbindliga sätt, på hvilket kejsar Frans Josef mottagit honom, och man motser ett snart fredsslut. Jag tror icke att, såsom österrikiska tidningen , Presse påstår, till en början endast principerna skola fastställas och de särskilda bestämmelserna först efter fredens afslutande bestämmas genom en dertill utsedd kommission. Tvärtom är jag öfvertygad, att man genast skall förlikas om allt, och att endast hvad som har afseende på handelsoch tullförhållandena torde komma att uppskjutas till längre fram. Ryktena om en möjlig familjförbindelse mellan den italienska och den österrikiska dynastien lära i Rom hafva framkallat olika intryck. Några fröjda sig åt, att Österrikes inflytande derigenom skall blifva verksamt för påfven; andra frukta deremot, att hofvet i Wien sedan skall ännu mera foga sig efter Italiens önskningar. Det! är temligen betecknande, att franska regeringen håller sig undan från hvarje officielt steg i afseende å Rom; likväl talar man om, att senatorn Laguerroniere skulle uppdragas en halfofficiel mission till påfven. II va å Rome pour enguirlander le pape! lärer en diplomat nyligen leende hafva yttrat. AMERIKA. Presidenten skall besöka de vestra staterna, såsom det säges, i sällskap med några af medlemmarne i kabinettet samt general Grant och amiral Farragiet. En deputation från konventet i Philadelphia öfverlemnade presidenten en afskrift af dess beslut. I sitt svar till deputationen yttrade presidenten, att detta konvent hade större betydelse än något sedan 1787. Under deputationens mottagande stod general. Grant vid presidentens sida. fficiella berättelser uppgifva antalet af de vid oroligheterna i Neworleans omkomna till 33, och de sårades antal till 146. Man fruktar fortfarande att ett stort negeruppror skall utbryta i Neworleans. Befälhafvaren för Förenta Staternas eskader i Stilla hafvet har erhållit befallHiäng att låta an afdalning 4Ffs Hll Man —1— AA —