Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 augusti 1866, sida 2

UTRIKES. TYSKLAND. Det vill synas som om en ny fråga snart skulle komma på den europeiska dagordningen och förorsaka diplomatiska slitningar, om icke något värre. Det sednaste numret af Kölnische Zeitung innehåller under rubriken ,, Luxemburg och Limburg en artikel, som tyckes, för att begagna ett gammalt ordspråk, hafva varit i säck, innan den kom i påse och förebådar en ny tvist om landbesittningar, denna gång mellan Preussen och Holland. Såsom bekant, hörde intill d. 14 Juni detta år Luxemburg och största delen af holländska Limburg till tyska förbundet. När Preussen genom sitt utträde ur förbundet sprängde detsamma, skyndade nederländska regeringen att förklara, att Limburg utträdt ur förbundet. Mot denna kupp kunde preussiska regeringen hafva desto mindre att invända, som Bismarcks plan till Tysklands omgestaltning innehöll äfven det moment, att nederländska regeringen, i likhet med den österrikiska, skulle afsöndras från förbundet, till hvilket den förra, såsom innehafpare af suveränitetsrätten öfver Luxemburg och Limburg, hörde, afven Kölnische Zeitung finner det i sin ordning, att Limburg skildes från Tyskland, ehuru den låter förstå, att Holland borde gifva Tyskland och särskildt Preussen en skadeersättning härför medelst en gränsrättelse vid Maas och en summa penningar. Men helt olika, säger samma tidning, är förhållandet med Luxemburg. Med konungariket Holland har detta hertigdöme intet mer att skaffa än med gubben i månen. Hela föreningen är en personlig; huset Oranien har erhållit Luxemburg såsom ett skadestånd för gamla familjebesittningar i Tyskland, men riket Holland eger inga anspråk på detta hertigdöme, som med sin förbundsfästning, till hvilken Preussen enligt W ienerfördragen har besättningsrätt, obestridligen tillhört tyska förbundet. Den enda förändring, som från år 1815 försiggått med det lila landets ställning, är att en del af detsamma år 1839 afträddes till det nybildade konungariket Belgien, hvarför tyska förbundet erhöll ersättning genom hertigdömet Limburgs inträde i detsamma Köhische Zeitung resonnerar nu så, att då Preussen, enligt alla krigförande magters samtycke och beslut, har att ombilda det norra Tyskland till en ny förbundsstat och då Luxemburg ovillkorligen hör til norra Tyskland, så måste detta hertigdöme nolens volens blifva en del af det nye I nordtyska förbundet eller ock utsätta sig för alla följderna af ett rättsbrott; preus ssiska regeringen, som förjagat flera mec huset Hohenzollern så nära beslägtade dy nastier, kan omöjligen af courtoisie mo huset Oranien skänka Holland ett tysk storhertigdöme. Tidningen uttalar till slu den öfv ertygelse, att preussiska regeringen som hitintills så lyckligt värnat Tyskland: intressen, äfven i denna fråga icke skal rygga ett steg tillbaka, samt tröstar ko nungen af Holland dermed, att han så mycket heldre bör kunna finna sig uti at för Luxemburgs räkning vara preussisl vasall, som de stolta konungarne af Eng land, såsom kurfurstar af Hannover, vari vasaller af , det heliga romerska riketutan att denna ställning skadat deras an seende. ITALIEN. Angående framtidsutsigterna för Vene stien skrifver , Times: ,I det ögonblicl