Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 augusti 1866, sida 2

Samtal ölver kemi, hoppades, att vi båda skulle blifva flitiga och lyckliga, och förde så näsdukssnibben till sitt venstra öga samt torkade bort en imaginär tår. Min far ringde derefter, följde henne till bibliotheksdörren, gjorde sin ståtligaste bugning, önskade henne en mycket god morgon, och så följde hon Goody nedför trapporna, och vi sågo miss Whymper icke mera. Vårt öde afgjordes af ett utländskt bref, som anlände följande morgon. Vi skulle emottagas i en mycket stor skola i Zollenstrasse och resa om två dagar, för att hinna dit till början af Ju i-terminen. Utom att Zollenstrasse låg någonstädes i Tyskland, och att Tyskland, ehuru det föreföll temligen nära på kartan, låg långt borta öfver hafvet, visste jag ingenting vidare om vår bestämmelse. XVII KAPrrLEr. Till lands och sjös. Min far följde oss sjelf, morgonen för vår afresa, ombord på ångbåten, som skulle föra oss från London till Rotterdam. Ångbåtens däck svärmade af sjömän, resande och bärare. Efter att nafva sett våra saker i ikerhet och besett våra hyttor, anförtrodde vår far oss åt kaptenen, som icke endast ofvade oss sitt synnerliga beskydd under resan, utan äfven förband sig att, vid landstigningen, öfverlemna oss åt en Jonathan Bose, en köpman i Rotterdam, med hvilren min far var bekant, och till hvilken vi medförde rekommendationsbref. Nu ljöd klockan och uppmanade dem som icke voro passagerare att lemna ångbåten. Min