Barbaras Historia ). (Öfversättning från Engelskan af S. N—n.) — Stället har bytt om namn och egare mer än en gång under denna tid, fortfor han, mera talande till sig sjelf än mig. Men jag hör till det, liksom skylten utanför och den stora klockan i trappan. Jag är en del deraf, och, hur det är, inbillar jag mig, att så länge det gamla huset håller ihop, skall jag också hålla. Han tycktes fundera härpå och betraktade stöflorna och skorna en lång stund utan att tala. — Se på dem, sade han slutligen. Se på dem! De hafva utgjort min sysselsättning, mitt sällskap, mitt nöje dessa sextio år och mer. Ni skulle aldrig kunna gissa de historier de berätta mig, eller de nyheter jag hemtar ur dem. Utestäng mig från dagsljuset och gif mig endast dessa, och jag skall säga er förändringarne i modet, årstiden och vädrets beskaffenhet. Då jag fann att han såg på mig liksom han väntat svar, vågade jag fråga, om han alltid hade så många som tjugosju par. — Ibland mer, sade han hastigt, ibland mindre. Det beror på årstiden och gatornas tillstånd. Tjugo par om dagen är medeltalet, min vän. Tjugo par om daen. Jag kom till den slutsatsen, att han i sanning var mycket galen. — Se nu här, fortsatte han, i det han steg upp för att söka efter en bit af en ) Se II.-T. N:o 193.