Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 augusti 1866, sida 3

Article Image
len, hvarest menniskorna ännu ej framträngt i sälan mängd, att de kunnat bilda större samhällen och uppodla marken, ej någon härjning af skadeljur skett, och att djuroch växtriket der orubbadt gjort sin cirkelgång, utan att något störande missöde mellankommit. H Från invandrarne i Amerika har man ett gripande exempel huru rubbningen i naturens ordning blifvit bestraffad. Sedan nemligen en större sträcka jord af invandrarne blifvit uppodlad, derill föranledde af den yppigaste vegetation, blef år sfter annat, på ett sätt de ej kunde förklara, skörlen allt sämre och sämre; hvarjemte sjukdomar å säden uppkommo. Vetenskapsmän tillspordes och sorden analyserades, men utslaget blef, att jorden var af den förträffligaste beskaffenhet och att den måste gifva de förträffligaste majsoch hveteskörlar. Folket blef bragt nära förtviflan då de sågo illa sina mödor gäckade och sin undergång snart förestående. Ändtligen efterfrågade en naturforskare om ej någon väsendtlig förändring i djurverlden å platsen skett sedan inflyttningen, då genast upplystes, att vid ditkomsten var luften uppfylld af en stor massa kråkfåglar af flere arter samt starar och mindre fåglar, men att de nödsats bortskjuta och fånga dem, emedan de uppåto allt hvad de öfverkommo och att hälften af deras skörd gick genom dem förlorad; äfven voro dessa fåglar för dem en väl behöflig och lätt åtkomlig äckerhet för gommen. Den ovanliga bristen å dessa fåglar var redan Dbserverad; men det blef nu klart, att just häri åg orsaken till de klena skördarne, emedan mask ch insekter hade fått en sådan öfvermakt, att de nästan förtärde allt. Med stora kostnader blefvo wu från andra trakter fångade och här utsläppta samma arter fåglar man förut bemödat sig att utota, och så småningom förbättrades skördarne; och ingen ville eller torde derefter fånga eller döda en fågel. I Frankrike och Tyskland har man ock för flere ir tillbaka insett den nytta, som synnerligast smååglarne göra landtmannen. I England, der å många farmer förut erlades premier för hvarje sparf som dödades, vågar ingen nu fälla dessa fågar, och ett särskildt förbud är utfärdadt för skjuandet af vilda dufvor, hvilka äro de ifrigaste ogräsplockarne.

23 augusti 1866, sida 3

Thumbnail