Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 augusti 1866, sida 1

NIATLIUMUL 101CtrÅåSCEL Ö1110JI8, YLIUI UVVA MEL segheten hos hr de Lesseps besegrat allt samt varit i stånd att för några dagar sedan inför aktieegarne i företaget framlemna vid ordinarie bolagsstämma en berättelse, som är högst intressant, uppmuntrande och faktisk. Jag har fått mig en afskrift deraf och skall skicka ett utdrag. Han icke allenast meddelar att arbetet går bra, utan ock att tillräckliga medel finnas för dess fullbordande samt att om ett år böra de största fartyg kunna genom denna kanal kommunicera sig med Europa och Asien till trots af alla hinder och allt motstånd från England. Till straff derför och för att visa dem huru liten skada deras handel med Indien skall lida, skola vi, säger han, med öppna armar, under liberala grundsatser, erbjuda dem denna kortare och säkrare väg att med moderlandet förbinda dess kolonier. Detta, om jag så får kalla det, verldens underverk kommer att hafva ett inflytande på verldshandeln kanske mera än atlantiska kabeln, ty i materielt hänseende blir verkan större. Engelska tidningarne hatva innu ej berört denna sak. Af det ofvannämnda kan nog fattas orsaken dertill. Dessutom äro högst få engelska kapitaler intresserade häruti. Den ihärdighet de Lesseps visat är förunderlig och motsatt fransyska karakteren, sådan denna, måhända ytligt, uppfattas, hvarför man, sedan verket är fullbordadt, i honom säkerligen skall prisa en stor man. Apropos af storverk, så arbetas nu flitigt på tanken och för deltagande i ett bolag att gräfva en tunnel för Jernväg under Kanalen, ej via Dover—Calais, utan mera vestwart. Det är ingen humbug, utan i hvarje engelsk och fransysk journal af vetenskapligt intresse pågår nu diskussion om de olika sätten, och framförallt det billigaste sättet, att förverkliga planen. Att det låter sig göra är nu redan en bevisad sats, ty man har gjort borrningar och på grund deraf, och iförbindelse med de skickligaste geologer, anställt beräkninsar, samt är redan temligen ense om sättet. Om detta företag skall jag snart kunna meddela mera, ty jag har äran känna en person, som dermed har att skaffa, och snart nog skall inbjudning till aktieteckning utgå. När man hört skäl och motskäl för företagets utförande, kan man ej annat än tiga och samtycka samt önska en snar början. Att kapitalet, ehuru stort, ej skall hindra, känner man, men man vill afvakta den nuvarande krisens slut och en lägre räntefot. X härvarande patentbyrå gör man många värdefulla bekantskaper och erfar mycket, ty alla möjliga journaler hållas der och äro gratis tillgängliga. Förekommando tjenstemän gå tillhanda på allt sätt, och ordnandet af denna verldsbekanta institution är så väl och redigt gjordt, att man kan få reda på hrad man önskar i uppfinningsväg. En annan gång skall jag beskrifva denna anstalt. Bland saker, som jag nyligen erfor der, var en som slog an på mig för sin enkelhet, och hvars nytta hvarje befälhafvare på jernångare skall kunna inse. På jerningare lider man mycket af kompassens missvisning, genom jernets inflytande på magnetnålen. För att utröna denna missvisning anställer man noga undersökningar och noteringar, men lyckas dock icke alltid upphäfva jernets inflytande genom magnetstängers nedläggande å däck eller platser omkring kompassen. I Amerika har man nyligen lemnat den upplysning, att om man i centrum på en vanlig kompass-skifva placerar vertikalt en fin koppartråd om 4, 6 eller 8 tums höjd samt jakttager den vinkel skuggan af denna tråd kastar på kompass-skifvan i det ögonblick solen passerar meridianen enligt månobservationen på latituden, då finner man af denna vinkel mot sydoch nordlinien kompassens kombinerade attraktion och variation. Beräkning kan sedan lätt göras under olika kurser som beseglas, och korrigering af kompassen sjelf lätt åstadkommas genom ofta upprepade prof. Visserligen är denna iakttagelse ej fullkomligt korrekt, men dock tillfyllestgörande. Denna sak borde herrar ångbåtsbefälhafvare och vetenskapliga lärare i navigationsskolorna försöka, och derför vill jag påpeka detta, ty jag känner huru många obehag som kunna uppstå genom brist på säkra kännedomen om kompassens missvisning. P. S. Jag tillåter mig att, till de svenska jordbrukarnes gagn, lemna följande genvägar i uträkningen af vissa vigtoch mynt-förhållanden: Om man med 3 multiplicerar priset i eng. shilling st. pr eng. centner och derefter dividerar med 4, så erhåller man priset i svenska öre å svenskt ( T. ex. Smör å 118 sh. pr ctr. 118X3 2351, 354:4 882 öre pr sv. då. Om man med 7 multiplicerar priset i eng. pence pr eng. ZZ., så erhåller man priset i svenska öre pr sv. (. I. ex. 7 d. pr 2. 49 öre pr sv. 4. I stone kött är -S (1. 2— UTRIKES. TYSKLAND. De mellan Preussen och Österrike stadsade tredsvilkoren äro ännu icke offentligI g gjorda, men mean antager allmänt, att freden uti ingen väsentlig punkt förändrat 2 .. Ar A1