Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1866, sida 2

kammaren och inom den reaktionära delen af pressen allt hvad det förmår för att motarbeta en försoning mellan regeringen och solkrepresentationen. ITALIEN. Vid en ytlig betraktelse skulle man lätt kunna tro, att den romerska frågan vore förgäten. Men den närmaste framtiden torde måhända snart lära, att så väl Italien som Frankrike egnat tillbörlig uppmärksamhet åt den nya fas, i hvilken denna fråga skall inträda efter Septemberkonventionens trädande i kraft, och att många åtgärder äro vidtagna, för att bringa frågan till definitiv lösning. Man vill veta, att grefve Sartiges, fransk ambassadör i Rom, nyligen till den romerska kurian meddelat en not, i hvilken, under hänvisande till den förestående lösningen af venetianska frågan, den heliga stolen uppmanas till försonlighet och ettergifvenhet. Drortyn de Lhitys säges i denna not hafva yttrat, det ,,alla fordna restaurationsförhoppningar, sedan Österrike nu afträdt Venetien, måste anses som fullkomligt illusoriska, under det å andra sidan Italien nu mindre än förr kunde vara benäget att för sina nationella förhoppningar erkänna de gränser, som den heliga stolen hittills ansett icke finge öfverskridas, ehuruväl den närvarande påfvens första regerings visat, att non possumus icke är någonting absolut. Det skulle derföre vara så väl i påfvedömets som det nu förstärkta Italiens intresse att finna en kombination, som å ena sidan tillfredsställde de nationella önskningarne, samt å den andra fästade afseende vid påfvens suveränitetsrättigheter, och så, att en varaktig försoning härigenom kunde beredas. Såsom vi förut meddelat, lärer påfven hafva beslutat att, såsom , Karl den stores efterträdare, åt kejsar Napoleon uppdraga det verldsliga vikariatet i Kyrkostaten. Till att börja med voro mängden af kardinalerna icke jör detta; nu lära de rätt väl förlikat sig med tanken härpå. Det torde visserligen vara temligen bestämdt, att kejsaren skall betacka sig för en sådan present, hvilken skulle bereda honom så mycket större förlägenhet, eftersom meningen vore att utsträcka det ståthållareskap, som skulle honom föreslås, till de redan med Itnlien förenade provinserna. Men Frankrike skall säkerligen icke lemna detta tillfälle obegagnadt, för att för Kurian göra tydligt, att någon annan kombination måste beredas, hvilken kunde grundlägga en varaktig enighet med Viktor Emanuel. BELGIEN. Från Antwerpen skrefs den 13 dennes: Eldsvådan har icke gjort några vidare framsteg; lyckligtvis hafva källarhvalfven motstått de nedstörtade murarne af åtskilliga nedbrunna byggnader. I dag på middagen utbröto ånyo lågor ur en med petroleum fylld källare; likväl äro alla farhågor för en ny olycka försvunna genom vidtagna ändamålsenliga anordningar. Ur en källare, der petroleum inträngt till en höjd af 1, fot, skall den undanskaffas medelst pumpar. Varuförråderna i Denis Haines med fleras nedbrända magasiner bestodo af 10 å 12,000 fat petroleum, 1,000 å 1,500 balar bomull, 10,000 balar guano, stora partier färgträ. ris, kaffe foch en stor mängd skeppsmateriel; det hela värdt 5 å 6 millioner francs. De uppbrunna byggnaderna voro assurerade för nära 900,000 frances. AMERIKA. Enligt berättelser från Havana förbereda spaniorerna ett nytt anfall på Chili. I New-Orleans hafva talrika negerarresteringar egt rum. Vid det förut omnämnda revolutionsförsöket i Mexiko blefvo samtliga sammansvurna arresterade och landsförvista. I Yucatan råder stark jäsning. Finland.