Dagens post. TYSKLAND. En Berlinerkorrespondent till Kölnische Zeitung förklarar, att de tvifvel, hvarmed de mer sansade emottagit uppgiften, att Frankrike i officiel form delgifvit preussiska kabinettet fordringar på utvidgning af sina gränser, blifva från de mest olika sidor bekräftade. Hela saken lärer inskränka sig till samtal mellan franske gesandten i Berlin och grefve Bismarck, och orsaken hvarför den konversationsvis blifvit behandlad af dessa herrar tillskrifves de rykten, som cirkulerat, att Frankrike skulle göra anspråk på gränserna af år 1814, ifall Preussen med sig införlifvade Hannover, Kurhessen och Nassau. Enligt en officiös artikel i Spenersche Zeitung har det goda förhållandet mellan franska och preussiska kabinetten icke ett ögonblick blifvit stördt genom denna fråga — en uppfattning som bekräftas af en artikel i Constitutionnel. Många af de ryl ten, som kringflugit rörande Frankrikes fordringar, lära 1örskrifva sig från de afsatta furstarnes och deras ryska anhangs agenter, samt från åtskilliga diplomater, som roa sig med att, utan att öfvertaga något vidare ansvar derför, drifva politik på egen hand i denna för legitimistiska lynnen så intressanta sak. Preussiska deputeradekammarens liberala majoritet ådagalägger en uppriktig önskan att komma till en försoning med regeringen och undvika alla stötestenar, som kunde hindra detta. Grabow, som i flera år varit kammarens president, har frivilligt afstått från äran att äfven under denna session fungera såsom sådan, emedan hans förhållande till det närvarande kabinettet varit af allt för spänd beskaffenhet, och har i stället hr v. Forckenbeck, medlem af framstegspartiet, blifvit vald till kammarens ordförande. Dock synes kammaren icke vilja köpa försoningen med regeringen genom någon principiel eftergift, och får man döma af konungens trontal, är denne också villig att erkänna alla de konstitutionella rättigheter, på hvilka folkrepresentationen gjort anspråk. Emellertid gör det feodala partiet i öfra