Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1866, sida 1

manhänga med den förestående utvidgningen af preussiska statens område. Tidningen tillägger, att det förbundsfördrag, som Preussen framlagt för åtskilliga tyska regeringar, dels redan är, dels inom några dagar blir undertecknadt af dessa. Från Berlin skrifves. att grefve Rismarcks helsotillstånd för närvarande är mindre godt. I preussiska deputeradekammarens möte den 13 dennes framlade handelsministern lagförslag beträffande ocker-lagens upphäfvande, försäljningen af de westphaliska jernvägarne och bankkapitalets förökande med 5 millioner thaler. Dessa förslag öfverlemnades till utskottsbehandling. Ett särskildt utskott af 21 ledamöter tillsattes för att behandla ett samma. dag af inrikesministern förelagdt förslag till vallag för det blifvande tyska parlamentet. Förslaget utgår på allmänna, omedelbara och hemliga val. ITALIEN. Den österrikiske kommendanten i Padua har fått befallning att före den 25 dennes föra all der befintlig rörlig krigsmateriel till Wien. De politiska fångarne hafva från Österrike fått återvända till sina familjer, och de under den österrikiska polisens uppsigt stående italienarne äro helt och hållet frigifna. General Menabrea har afrest till Paris, hvarifrån han som fredsförhandlare afgår till Prag. I det mellan Italien och Österrike afslutade fördraget om 4 veckors vapenstillestånd är bestämdt, att, om detta stillestånd icke uppsäges, det äfven efter den i fördraget bestämda tiden skall fortfara. Skeppsfarten är frigifven. Enligt meddelanden från Brescia af den 12 dennes har Garibaldi uppmanat de frivilliga att respektera vapenstilleståndet. Utan ringaste tvekan hafva äfven de frivilliga intagit de positioner, hvilka i fördraget blifvit bestämda. FRANKRIKE. IIufvudämnet för den politiska diskussionen i de sednaste utländska tidningarne har varit franske kejsarens anspråk på en restitution af Frankrikes gränser år 1514. Från åtskilliga håll hafva visserligen dessa anspråk blifvit förnekade. Så förklarar t. ex. Corresp. Havas alla meddelanden härom för fullkomligt ogrundade, och ., Spenersche Zeit. påstår sig vara bemyndigad att motsäga dem, samt tillägger, att det allravänskapligaste förhållande råder mellan Frankrike och Preussen. Emellertid har likväl saken fått ett slags officiel stadfästelse af den engelske utrikesministern, lord Stanley, som i parlamentets sista session, den 9 dennes, af underhusledamoten Bowyer tillspordes huruvida regeringen var underrättad om kejsar Nuholeons ofvannämnda anspråk. Lord Ssanley svarade nemligen, att diplomatiska förhandlingar härom egt rum mellan Paris och Berlin, men att han icke kunde upplysa något om dessa förhandlingars beskaffenhet, och ännu mindre huru de gjorda anspråken mottagits på sistnämnde ställe. Det är lätt förklarligt, att det ännu råder stor ovisshet om, på hvilket stadium underhandlingarne mellan de franska och preussiska regeringarne befinna sig. In dep. belge af den 11 dennes konstaterar, att det i hvarje fall varit förhandladt om den franska gränsfrågan, och att de franska anspråken i allmänhet gått ut på ett återfående af 1814 års gräns, samt att man är betänkt på att förskaffa Belgien ersättning för de territorier (Philippeville, Marienbourg och Bouillon) som det skulle nödgas afstå. Den belgiska tidningen antager än vidare, att det franska kabinettets meddelanden ingalunda mött något bestämdt afslag i Berlin, ehuru de visserligen der icke heller blifvit särdeles väl upptagna. Härigenom förklarar Indep-. belge det preussiska throntalets påtallande tystnad angående den franska förmedlingen samt Benedettis omedelbart derefter företagna afresa till Paris, der han dels skulle gifva kejsaren del af kabinettets i Berlin äsigter, dels inhemta nsa instruktioner. Hvad som visserligen förtjenar särskild uppmärksamhet, är den omständigheten, att de flesta underrättelser från Paris till tyska tidningar med särde