Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1866, sida 2

fingrar, — och der är miss Heatheote, med trettio tusen pund, och de båda Somervilles, döttrar till domprosten af Wrentham, och — — Min bista fru, afbröt mr Farquhar, innan ni fortsätter med er lista, så säg mig hvad utsigt jag har till att blifva bekant med dessa sirener. Skall jag annonsera mig i , Ipswich Herald, eller hänga en pappersremsa kring min hals med orden: ,, Till salu tryckta derpå i guldboktäfver? — Intetdera, min herre. Ni skall skicka efter tapetserare, sätta ert hus i ordning och utfärda bjudningar till en bal. — Inte för ett konungarike. Hvad! underkasta mig ett intrång af koketter och musikanter? Nej, min fru — jag har för mycken respekt för spindlarne! — I den händelse, sade min tante, skall jag sjelf göra ett kalas. — Det kan jag aldrig tro, mrs S.! utropade en röst vid dörren. — Det är en dikt, en fabel — Topham, anmärkte min tante, ni är en narr. — Vill på komma in och blifva presenterad för mr Farquhar af Broombill. Doktor Topham kom in, med hatt, paraply och allt, och lade högtidligt dessa tillbehör på bordet. Ni har nämnt denna omständighet rv ofta, mrs S., sade han, att börjar inbilla mig, att jag är en narr, när allt kommer omkring. Jag skall taga min kåpa och mina bjellror på er räkning. Besvära er inte med att presentera mig för mr Farquhar. Det kan jag göra sjelf. Min herre, er hand. Ni D jag äro gamla vänner, och vår bekantskap daterar sig