Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 augusti 1866, sida 1

UTRIKES. ÖSTERRIKE. De preussiske och de österrikiske fullmäktiges sekreterare och den öfriga personalen, som skall medverka vid fredsslutet, anlände till Prag den 5 dennes. Fredsverket har uppskjutits ett par dagar till följe af Mäinch-Billinghausens död. Den aflidne, känd som författare under pseudonymen Fr. Halm, var nemligen en nära anförvandt till en af de österrikiske fullmäktige, baron Brenner-Felsach. Den artillerimateriel, som Österrike för lorat i kriget emot Preussen, lär till största delen åter blifvit ersatt. 35 nya batterier skola hafva blifvit bildade. Af nordarmeen skola öfver 20,000 soldater hafva rymt till sina hemorter. Man väntar, att så snart preussarne utrymt Böhmen och Mähren en nationell rörelse der skall bryta lös emot den tyskösterrikiska byråkratien. FRANKRIKE. Franske kejsarens betänkliga helsotillstånd under sista tiden torde i icke ringa grad hafva bidragit till eftergifter från Italiens sida i vilkoren för den nu afslutade vapenhvilan. Ty om äfven — som läkarne påstå — kejsarens tillstånd icke gifver anledning till några allvarsamma farhågor, så är han likväl genom sin sjukdom förhindrad att, så eftertryckligt som vanligt, handlägga statsgöromålen; at detta skäl skulle lätt kunna hända, att utrikesministern ensam finge ledandet af den utländska politiken åt sig öfverlåten, och efter många års erfarenhet veta italienarne alltför väl, att de af Drouyn de Lhuys icke hafva något stort intresse för sin sak att vänta. Det var således nödvändigt för den italienska diplomatien att fatta ett raskt beslut. Chevalier Nigra hade under sin sista vistelse i Vichy icke kunnat få tala med kejsaren en enda gång. Hvad särskildt angår kejsarens helsotillstånd, erfar man att ett under kylig väderlek taget bad haft till följd svåra rheumatiska plågor, hvartill äfven kommo lätta kolerasymptomer och en intermittent feber. Detta tillsammans med de giktplågor, af hvilka kejsaren sedan en längre tid lidit, och en försämring af det onda, som varit anledning till att kejsaren under flera år måst begagna baden i Vichy, bestämde läkaren Feoyer att tillstyrka ombyte af vistelseort. Frågan om en kongress träder ånyo alltmera i förgrunden, och uppgiften för denna kongress skulle vara icke allenast de territorialförändringar, till hvilka det sista kriget kan föranleda, utan äfven att bereda andra förändringar, hvarom man någon gång förut hört talas. Ryktena om kompensationer till Frankrike uppträdde med anspråk på tillförlitlighet — som vi förut sagt — man torde här med visshet kunna säga: ingen rök utan eld. Kejsarinnans af Mexiko ankomst till Paris har der väckt en oerhörd uppmärksamhet. Kejsarinnan reser inkognito och tog sitt logis i Grand Hotel. Hvarken de officiella eller officiösa tidningarne hafva haft något att förtälja om ändamålet med hennes resa. Likväl synes det vara ganska bestämdt, att den höga damen ännu en gång vill begära Frankrikes intervention samt söka förmå franska regeringen att förstärka trupperna i Mexiko, eller åtminstone att låta de franska trupperna qvarstanna längre än ämnadt var. Lyckas icke detta, kommer sannolikt kejsar Maximilian att snart följa henne efter till Europa. Den officiella tidningen i Mexiko tillkännagaf kejsarinnans afresa i följande ordalag: ..Hennes Maj:t afreser till Europa och skall der förhandla öfver Mexikos intressen samt ordna åtskilliga internatioHA3nnnnn —