tes vara mycket förbehallsam, ville ej erkänna att hon just hade något att beklaga sig öfver hvad anginge hennes mans uppförande och kände ej til hans förhållande till pigan annat än genom sqvaller. Hon hade två lefvande barn med sin man. Slutligen inkallades Samucl. Han nekade enstä digt till all delaktighet i pigans död och att han stått i brottsligt förhållande till henne; men erkände dock att de tillsammans vaktat kolmilan, och att pigan beskyllt honom hafva sörfört henne. samt att hustrun grälat på honom derför. Det var för att undvika hustruns gräl, som han gått ut och gjort en rond kring sina egor på morgonen den 9 Juli medan arbetarne hvilade. Samuels Prestbetyg. som upplästes, innehåller, att han, född 183717 i Pelarne socken, kom till Hessleby 1562 och ingick äktenskap s. å. med sin nuvarande hustru; blef 186427 dömd för 1:sta resan stöld, lefvat i oenighet med hustru och svärföräldrar och oaktadt inför pastorsembetet erhållen varning fortsatt dermed. Domaren uppmanade Samuel att stiga fram till bordet och lösa upp tvenne der liggande bylten, det ena innehållande den döda pigans hufvudskål, det andra den styfnade öfra delen af hennes klädning. En djup tystnad uppstod bland den tätt sammanpackade tingsmenigheten, och då i detsamma midnattsklockans tolf dofva slag ljödo från kyrktornet, var det hemskt att se den tilltalade stå der, försagd stirrande framför sig. Det syntes tydligt, huru han arbetade med sig sjelf för att bibehålla sin hårdhet. Han ryckte på sig ett par gånger vid domarens förnyade uppmaningar att lösa upp byltena. Andtligen, då domaren slog klubban i bordet och befallde honom lyda, gjorde han våld på sig, rusade fram och vek upp en flik af ena byltet. , Hvad ser du der? frågade domaren. Ett hufvud, svarade den tilltalade med en röst, som skulle uttrycka likgiltighet, men var derför så mycket hemskare. ,Hvems hufvud tror du det är? ,,Hur kan jag veta det? ,,Det är Anna Kristina Danielsdotters hufvud. Lika rädd ar han, för att upplösa det andra byltet. Dessa rsök verkade dock icke till någon bekännelse. Slutligen, sedan tingsmenigheten och parter fått afträda och rätten öfverlagt, blef Samuel åter införd och utslaget afkunnades, hvarigenom Samuel Reinhold Jonsson förklarades, på grund af hvad mot honom förekommit, skyldig att genast träda i häkte. Nästa ransakning utsattes till Lördagen den 25 Augusti. Samuel frågade om han finge ställa borgen för att slippa blifva häktad; men det vägrades. Han blef genast afförd till länscellfängelset i Jönköping. På hustrun tycktes mannens häktande ingenting inverka.