Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 augusti 1866, sida 2

Article Image
TI VET Re UTRIKES. TYSKLAND. I Mandags den 6 dennes skulle fredsunderhandlingarne taga sin början i Prag. Fullmäktige äro å Österrikes sida baron Brenner och å Preussens baron v. Werther. De anses komma att aflöpa mycket ätt och behändigt, då allt väsentligt redan är undangjordt i preliminärerna. Det i Böhmen förolyckade jernvägståget förde en del till kongl. preussiska hofstalet hörande hästar jemte flera värdefulla konungen och kronprinsen tillhöriga effekter. Tåget följde på kort afstånd samma rän, med hvilken konungen och hans svit gingo från Prag till Görlitz, hvarför man. misstänker försåt emot dennes person. 6 ersoner samt många hästar skola vid tillsället sörolyckats. Enligt en uppgift lär man redan vara upphofsmännen till olyckan på spåren, och arresteringar skola till ölje deraf ägt rum. I Hannover fortgår en temligen stark agitation uti de gamla provinserna emot införlifningen i Preussen och för bevarandet af det gamla herrskarhuset. Samtidigt pågår dock en rörelse för att bevara landet från sönderstyckning. I hannoveranska provinsen Ostfriesland är sinnesstäm ningen förherrskande preussisk. Detta land skap har ock öfver ett halft sekel va förenadt med Preussen och kom först 1815 till Hannover. Exministern grefve Borries är i synnerhet nitisk för Welfernes restauration. I Berlin intrigeras på alla upptänkliga sätt för att förmå Wilhelm att bevara Welfernas tron. Man lägger dervid mycket an på hans kända föreställningar om konungamaktens gudomliga ursprung och helgd. En adress med 400 underskrifter var författad i staden Hannover med böner till konung Wilhelm att skona landets oarhängighet, sedan först kommunalstyrelsen hade bedt drottningen förmå sin make till tronafsägelse; men den preussiske civilkommissarien förbjöd afsändandet, likasom alla andra antipreussiska demonstrationer. Flera embetsmän hafva blifvit arresterade eller afsatta, och preussiska regeringen synes på det hela taget besluten att handskas strängt med Hannover. Sannerligen det kommer att ske med glacthandskar! De preussiska bladen frånråda afgjordt att återupprätta Hannover äfven i förminskad skala, då det alltid skulle blifva en härd för stämplingar emot Preussen. Man menar att Preussen kan hafva nog med Sachsen att göra, hvars sjelfständighet ju r erkändzi fredspreliminärerna, utan att fven skaffa sig ett dylikt bråk på halsen i Hannover. Det tros att sachsiske kungen kommer att vägra att ingå på de preussiska fredsvilkoren, och hvad skall man då göra? IIan får väl ändå till slut foga sig i en oundviklig nödvändighet och bita i det sura äpplet. Preussarne hafva emellertid frigilvit de sachsiske sårade och en stor del af krigsfångarne, en åtgärd, som i Sachsen gjort ett godt intryck. I Leipzig finnes icke så litet sympatier för Preussen Sådana I äfven landets industriidkare. Annars är opinionen till fördel för det gamla konungahuset. Detta är isynnerhet fallet i hufvudstaden Dresden. Utom i Hannover och Sachsen är sinnesstämmingen i Norra Tysklands stater otvetydigt för Preussen. Sachsen-Weimars och Brannschweigs landtdagar hafva enhälligt antagit förbundet med Preussen. Bremen gläder sig öfver Preussens seger, och en af den stadens ledande har rest till Berlin för att utverka åtskilliga lättnader i trafiken, som grannen, Hannover, af småsinne hittills vägrat medgifva. I Bremen finnas nu icke mindre än trenne postväsen, nemligen Bremens eget, Hannovers ch det Thurn-Taxiska, hvilket sistnämnda nar sina anor från det gamla tyska rikets tider. Nu är Bremens önskan att få ett enda postväsen. Upphäfvandet af furst Thurn-Taxis posträtt, som sträcker sig öfver en stor del af vestra Tyskland, anses för alldeles nödvändigt, om Tyskland skall erhålla ett ordnadt postväsen. Derhän går det allt äfven, då fursten alltid varit en trogen anhängare af Österrike. Preussiska civilkommissarierna i de ockuperade länderna söka att, genom en god förvaltning och vidtagandet af en del åtgärder, som de förra regeringarne försummat, vinna befolkningarnes sympathier för Preussen. Den i Kurhessen har i så hänseende en mycket lätt uppgift, ty värre och uslare har väl knappast regerats i något civiliseradt land, än af den fördrifne galne kurfursten. Folket säger ock, att man nu på 4 veckor fått flera saker afgjorda, än under kurfursten på 4 år. Nassaus hertig har icke efterlemnat

11 augusti 1866, sida 2

Thumbnail