Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 augusti 1866, sida 2

pet, der min tante bodde. Jag älskade det. Det egde för mig ett behag, omöjligt att beskrifva. Jag studerade det med en mälares intresse under alla de olika årstiderna. Hvarje halmtickt tak, hvarje blå rökpelare, hvarje gångstig och drifva och häck erlade sin skatt till landskapet. Att betrakta solnedgången genom grenarne af parkens träd; att ligga vid foten af någon lummig ek och genom dess dallrande löf se upp åt den blå himlen derofvan, eller att en sommarmorgon betrakta det böljande hvetet och kornet — detta var bland mina största njutningar. Det goda de verkade, och den smak de hjelpte till att utveckla, hafva förblifvit hos mig allt sedan.