Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 augusti 1866, sida 2

— Utgången adlig ä idn. för sistl. gårdag berättar: aptenen vid kgl. Bohusläns regemente Jof. Silfeerlool afled i Uddevalla sistl. ördag i en ålder af nära 80 år. Med onom utslocknade adliga ätten af samma amn, hvilken i 225 år haft säte och stämna å svenska riddarhuset. Hans vapen ommer att härstädes krossas nästa Frejag. — Den åldrige, som i ordets hela emärkelse var den siste af sin ätt (hans em år äldre och enda syster afled för venne år sedan), hade såsom officer vid 3ohusläns regemente med tapperhet delagit i norska fälttåget 1813, hvarföre han sven, sent omsider, hugnades med Carlohans-medaljen. — Som ett drag, väl örtjent att hågkommas, vilja vi nämna, tt gubben, då man sistl. höst på alla håll lets om riddarhusfullmakter, ej utlemnade in fullmakt förrän han fått skriftlig och mder edsförpligtelse afgifven försäkran afs len person, som skulle använda densamna, att han skulle rösta för det nya reoresentationsförslaget. — Från Brännö skrifves sistl. gårdag ut H.-T:s korrespondent: I går på e. m. nsjuknade i kolera-symptomer skepparen Fustaf Pettersson, hemma härstädes, och uled efter sju timmars häftig kramp. En ;åtkarl, äfven hemma härstädes, insjuknade uti samma symptomer, men är nu vå bättringsväg. Några flera sjukdomsfall ia ej ännu afhörts. — Ångskeppet Blonde, I Bohusläns LIidning för sistl. gårdag läses: Vi omtaade nyligen att detta fartyg inkommit till erlef-fjorden med 14 Åombord samt att letsamma afgick till Kämsö för att dels å lervarande karantänsanstalt aflemna injuknade förste styrmannen och dels unlergå fullständig rökning. Sedan detta blifvit verkstäldt, återkom fartyget i medet af förra veckan tills Ferlef, för att inaga sin hafrelast till England. I Söndags på morgonen, då fartyget var klart att afsegla, afled emellertid betälhafvaren, kapten Willougby, i hjerninflamation efter föregående koleraprodromer. Genom lastegarnes hrr V:m Thorburnes Söner) försorg, öfvertog befälhafvaren å ångslupen Gullmarn, kapten W. Svanberg, kommandot å Blonde och afgick med fartyget i Söndags vid middagstiden till London. — .Själavården i Morlanda, Ur en till Förposten insänd uppsats meddela vi följande: yEnligt Stiftstidningen har kapellpredikanten i Grundsund redan den 13:de sistlidne blifvit af Högrdiga domkapitlet i Göteborg förordnad att upptthålla gudstjensten på Fiskebäckskihl, hvilket rordnande icke annorlunda efterlefves än att dess invånare, dädanefter liksom en tid förut, måst åtnöja sig med att erhålla gudstjenst hvarannan Söndag, såvida det ej fallit kyrkoherden i Morlanda, herr prosten H., in att ändra detta förhållande medelst en predikan, som blifvit vilkorligen pålyst, såsom skedde den 15 sistlidne, då gudstjensten till nästföljande Söndag gjordes beroende af väderleksförhållandena, hvaremot hr prosten samma dag pålyste ovilkorlig uppbörd af en del af sina löneinkomster till den påföljande dagen, och således i detta fall var mera förutseende än i det rra. För öfrigt har en dylik pålysning af gudstjensten, bland annat, äfven det emot sig, att presten sjelf, om han behagar komma, härvid riskerar mest, nemligen att få predika för tomma bänkar, enär församlingen, som måste vara i tvekande ovisshet, ej gerna en hel Söndag kan paradera som vakt på kyrkogården och derföre heldre stannar hemma. Orsaken till meranämnde oregelbundna gudstjenst bör således ej sökas hos sagde kapellpredikant, som äfven, utom sin ordinarie befattning, för närvarande har förbindelse att upprätthålla gudstjensten inom Gullholmens kapell, och då han omöjligen kan predika i tre kyrkor på en Söndag, är det Gullholmen, som får alterera med oss i messfall, hvilket är så m oriktigt, som Gullholmen utgör ett sjelfständigt kapell med rättighet att hafva egen predikant och borde dymedelst ej för vår skull vara lidande. Men då nu gudstjensten på Mollösund, som liksom Fiskebäckskihl utgör ett kapell, hvilket sorterar under moderförsamlingen, på vanligt sätt ätthålles af denna församlings presterskap, torebäckskihl ega lika rättighet att fordra det detta presterskap och enkannerligen dess kyrkoherde, som här uppbär sina dryga rättigheter, också fullgör sina skyldigheter lika väl som på Mollösund. Härtill kommer kanske att invändas, det prestbristen är orsaken till ett dylikt missförhållande, men i så fall svaras: Hvad har Fiskebäckskihl att göra med prestbristen, då kapeliet eger rätt att fordra prest från moderförsamlingen? Hvad att beställa med de öfriga kapellerna, som ega eller borde hafva egna predikanter? Kan och bör icke nuvarande kyrkoherden i Moranda, likaväl som hans nitiske föregångare, lupplicera på Fiskebäck: ? aro denna församlings och Gullholmens invånare till hälften höjda sfver kristenhetens vanliga förhållanden i kyrkligt och moraliskt hänscende, eller äro orsakerna till le ofta förekommande messfallen hos oss endast itt söka i kyrkoherden H:s beqvämlighet och liknöjdhet om sin hjords vård? Vi endast fråga enaldeligen med hemställan tillvederbörande att vidga sådana mått och steg att de presterliga fö ttningarne, här såsom annorstädes, blifva ordentt skötta; ty i annat fall skulle en sådan slentrian, som den påpekade, slutligen leda derhän, att vi endast erhölle gudstjenst 3 å 4 gånger om året, remligen dagarne, som troligtvis ej gerna komma att glömmas, sålänge icke den nya prestlönegleringen trädt i verkställighet. — Uddevalla-Wenersborg-Herljunga sernväg. I Tidning för Wenersborgs stad och län läses: Emellan Bohusläns Tidning och Tidning för Wetersborgs stad och län har uppstått en liten ig polemik rörande denna jernvägs öppnande. Vi å nu, efter inhemtade tillförlitliga underrättelser, ipplysa, att densamma uppkommit af olika uppattning af saken. Major Adelsköld har uti sin rapport till bolagstämman uppgifvit, att banan genom icke fullgjord everans af lokomotiv för arbetet icke kunde ordas detta år hvarmed mena les I — Nr