Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 augusti 1866, sida 2

Sverge och Norge. Gencraltulldirektören afreste redan den 3, åtföljd af tulldistriktchefen Karström, som det sades, för att inspektera hvarje tullexpeditionsoch tulljaktsstation i Bohuslänska skärgården. Våra härvarande badgäster sakna ej förströelser. Så etablerades den 2 dennes på eftermiddagen ett seglingsparti, med 26 å 28 stycken segelbåtar, ut till Groviken, der man roade sig med bolloch kranskastning. På aftonen och efter hemkomsten samlades man i torgparken, som var upplyst af flera hundrade kulörta lampor. Festen afslutades med bal. Till i afton är äfven, i anledning af H. M:t drottningens födelsedag, en bal anordnad å societetssalongen. Till följe af inträffadt regnväder har kanonsaluten dock blifvit inställd. Badgästernas antal uppgår nu till 800, hvaribland flera aktade gäster från Norge. — Emigrantfartyget Mauritiv Rörande ångfartyget Mauritius resa från Göteborg och de med samma sartyg utgångna emigranters ankomst till Amerika, läses i den uti Chicago utkommande tidningen ,Hemlandet för den 17 sistl. Juli: De väntade svenskarne hafva under veckan anländt i större hopar än någonsin tillförne. Den 9 erhöllo vi ett bref från kapt. Jeanson i Newyork i största hast nedskrifvit d. 7. Det innehöll att fartyget , Mauritius d. 5 anländt med 900 svenska emigranter samt ,.City of Dublin., med 425. Af dessa voro blott 50 eller 60 utan medel att fortkomma från Newyork, men de forthjelptes dock genom emigrantkompaniet. Kapten Jeanson skrifver att han var mycket glad för det helsotillstånd som befanns rådande ombord å dessa fartyg. Af dessa alla svenska emigranter, tillsammans 1,325 afsändes 125 d. 5 och anlände hit någon af de första dagarne i veckan. De 900 skickades med två tåg, 400 d. 6 och 500 d. 7 Juli. Båda dessa tåg sammanträffade här d. 12 om natten och voro vi till en början hela morgonen från 5 till 8 uppehållna och hindrade af deras besök. ,Mauritius är just samma fartyg som förklarades ej skola få taga öfver hafvet från Göteborg till Newyork, mer än 412. Huru kommer det då med ej blott 7 a 800, utan med 900? Vi fingo nu den gåtan upplöst. Fartyget tilläts att till England öfverföra dessa 900 och der skedde ny besigtning och inmönstring och der tilläts samma fartyg att medtaga hela svärmen. Det sätt hvarpå denna befraktning skett förtjenar dock uppmärksamhet både hemma och här hvarför vi ur emigranters mun, som medföljt detta fartyg lemna följande upplysningar. Fartyget var icke något vanligt emigrantfartyg, utan för tillfället förhyrdt i England. Dess kapten hade derför intet att skaffa med passagerarne. För deras ning medföljde ett par s. k. ,,overseers, hvilka lära varit mindre respektabla subjekter. Men inga ,stewarts (kockar) lära varit med och anordningen i allmänhet usel. Så länge de lågo i Göteborg, hade emigranterne ett godt stöd och biträde af en der bosatt sjökapten Höglund, som flera gånger besökte dem, försåg dem med vatten och stod på deras rätt. Den afton de ördes ombord, erhöllo de hvarken vatten eller mat, hvadan der var stor jemmer isynnerhet bland mödrar och små barn. Den 4:de Juni lära de hafva afgått från Göteborg och fördes till Leith. Här uppeböllos de 6 å 7 dagar. Om mornarne efter rukost skickades de i land och om aftnarne tilllätos de åter komma ombord, fingo sin aftonvard och gingo tillsängs. 900 var dock mer än till och med engelsmannen ville taga. ,Overseers ville derför taga ut en del ur högen, efter behag, och skicka öfver Liverpool. Detta motsatte sig våra landsmän bestämdt, visande på sina köpta biljetter, som lydde på direkt öfverförande. Man gick således åstad med 900. Anordningen för mathållningen, renhållningen m. m. hade nu något, men ej mycket förbättrats. Passagerarnes tillhjelp kräfdes för åtskilligt. Behandlingen var just icke heller human, utan knuffades de hit och dit. Då fartyget förde en för dess storlek så oproportionerligt stor massa menniskor, vågade man, tagande kursen norr om Skottland, ej styra ned på den vanliga kosan mot Newyork, utan gick efter uppgift, 300 mil nordligare, till och med norr om Quebec-vägen. Denna försigtighet medförde det goda helsotillstånd som vår vän Jeanson prisar, men vållade också att d emigranter kommo temligen sent till Newyork, jemt en månad efter afresan från Göteborg. Bekostningen under vägen var temligen god, hvarför dessa emigranter kanske mest hafva att tacka kapten B. Olson och hr Pfeifter, hvilka, engelska språket mäktiga, stodo på deras rätt. Utan desse mäns hjelp hade våra landsmän troligen varit ganska illa utsatta. Med anledning af här ofvan ur Hemlandet meddelade uppgifter, har hr Fr. Nelson anmodat red:n nämna, det han på Mauritius särskilt anställde och honorerade 12 personer, som af emigranter sjelfve vitsordats vara kunnige i kokkonsten. Då det är ett faktum, att passagerarne kommit helbergda fram, med undantag af en enda, nemligen en gammal gumma, så synes deri ligga ett faktiskt bevis för att anordningarne å fartyget ej voro så dåliga som det blifvit berättadt inför Hemlandets red:n. — Meteorologiska observationer, gjorda under Augusti månad: