Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1866, sida 3

Dagens post. I grefve Bismarcks organ , Prov. Correspondens läses angående fredspreliminärerna: Österrike afstår blott Venetien och sin medbesittningsrätt till Schleswig-Holstein. Sachsen bibehålles i sin helhet, dock med förbehåll af de bestämmelser, som äro nödvändiga gent emot Preussen och nordtyska förbundet. Tills Österrike betalt krigsomkostnaderna, som äro fastställda till 20 millioner thaler, håller Preussen Böhmen och Mähren besatta. Till följe af skrigets rätt är Preussens konung berättigad att utan vidare förhandlingar behålla de länder, som äro ockuperade af de preussiska trupperna, nemligen Hannover, Kurhessen, Darmstadt, Nassau och Frankfurt. Restitueringen af någon utaf dessa stater skulle vara en nådehandling af preussiska kronan. Återinsättandet af enskilta surstar skulle måhända kännas smärtsamt af befolkningen och derför vara betänklig. Det är derför önskligt och sannolikt, att de nämnde länderna för alltid förenas med Preussen. Frankrike har förvärfvat stora förtjenster genom sin bemedling. Kejsar Lapoleon har blott bemödat sig att förvärsva ära och beröm och begagna sitt in; flytande till fredens återupprättande. Sachsiska frågan, som visade sig mycket kinkig, synes, enligt ofvanstående, redan svara löst. Konung Johan återfår sitt rike ostyckadt. Derför lär han hafva att tacka dels det vänskapliga förhållande, hvari han förut stått till Preussens konung, och dels de förböner som fällts för honom af enkedrottningen af Preussen, som är tvillingsyster till hans egen drottning. Hade Bismarck fått råda, säger man, hade konung Johan icke sluppit undan för så godt pris. I Journal des Dåbatsinnehåller en, såsom det synes, officiös artikel, hvari fredspreliminärernas bestämmelse med hänseende till Slesvig angifves på sätt som följer: Holstein och Slesvig öfverlenmas till Preussen och införlifvas i detta rike, med undantag af en remsa i Slesvig som återlemnas åt Danmark. Ön Als hör säkerligen icke till den remsa, som skall återställas åt sin rättmätige egare. Ställningen Diippel—Als har af preussarne förrandlats till en fästning af stort omfång och styrka, hvilket icke skott för att komi ma danskarne till nytta. Indrifningen af krigskontributionen i Frankfurt har tillsvidare inställts. Förmodligen blir staden preussisk. ITALIEN. Den officiella tidningen har genom en artikel sökt mildra den oerhörda förbittringen mot amiral Persano, i hvilken artikel förklaras, att regeringen genast efter slaget vid Lissa anordnat nödiga undersökningar samt att de personer skola ställas till ansvar, hvilka gjort sig skyldiga till någon uraktlätenhet. En till Ricasoli ställd adress af redare, skeppare m. fl. Ifrån Genua förordar konter-amiral Galli I della Montica till besälhafvare för flottan. Den undersökning, som kommer att ega rum öfver amiral Persanos förhållande, lafser, enligt den franska , Opinion nationale, följande fyra punkter: 1) Huru kunde flottan, efter de oerhörda utgifter som för den varit gjorda, sakna materiel soch bestyckning? 2) Hvarför har amiral Persano angripit Lissa och icke Pola, då sanfallet egentligen bordt gälla Istrien? 3) Hvarför har amiralen begifvit sig trån amiralsskeppet ombord på Affondatore och på det sättet förlamat flottans alla rörelser? 4) Hvarför har amiralen, ehuru han TI kände den österrikiska armcöens planer, I genom anfallet på fort Georgia delat flottan? FRANKRIKE. Regeringen har i departementet Maineset-Loire vunnit en lysande valseger, enär 10 C——— — dess kandidat, Berger, med 19, 120 röster valdes mot Fallolla, som blott erhöll 7,225 röster. Falloua är en snillrik, energisk partichef inom det klerikala partiet, skriftställare och akademiker, samt sedan 1548 väl känd som en framstående talare. I sitt departement är han ansedd som skicklig jordbrukare, och högt aktad som enskild person. Regeringens kandidat har någon tid varit afdelningschef i inrikesdepartementet, men är för öfrigt icke känd för någon särdeles politisk skicklighet. Hvad som vid detta val är isynnerhet anmärkningsvärdt, är, att det departement, i hvilket Falloux är bosatt, är ett af de ifrigast katholska distrikter i Frankrike. Och trots detta, föll en af det klerikala