Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1866, sida 3

santa detaljer angående juaristernas intagande af denna stad. Bland annat meddelar detta bref: På regeringens uppdrag hade general Mejia expedierat en stor konvoy till Monterey. General Jeanningros skulle samtidigt afsända en silfvertransport. Dessa begge konvoyer skulle mötas vid eller nära vid Passo de las Calabossas vid floden San Juan: Den 8 Juni på eftermiddagen afgick konvojen (omkring 200 stora. vagnar) från Matamoras, och morgonen derpå försvann den långa filen af vagnar vid horisonten. General Mejia dvarblef med 400 man reguliera trupper, 600 man mexikansk milis och omkring 100 fransmän, organiserade och beväpnade på militäriskt vis samt under befäl af Ihibaut Wurtemberg, s. d. fransk vice-konsul. Detta franska kompani är detsamma som gjorde tjenst vid barrikaderna under stadens belägring af Negrete och Escobedo. Dessa fransmän uthöllo energiskt under det juaristiska anfallet, väntande förstärkningar från Vera Cruz. Den 19 Juni, kl. 5 c. m., hölls ett krigsråd hos general Mejia, till hvilket många personer — både infödingar och fremlingar — kallades. Efter att hafva redogjort för situationen, begärde generalen få veta huruvida de voro beredda att försvara staden eller uppgifva den. Endast Wurtemberg och öfverste Pena röstade för ett förtvifladt försvar. De mexikanske köpmännen förklarade att något motstånd icke vore möjligt mot en armå af 3,000 man (i befästningarne funnos likväl 20 kanoner!) och tillstyrkte ett frivilligt uppgifvande af staden. De sade sig dessutom sedan ett år hafva förmärkt huru regeringen syntes vara besluten att öfvergifva gränsen. Det sick så långt, att de infödda milisofficerarne förklarade sig icke hafva för afsigt att lossa ett enda kanonskott. Sannerigen vill det synas som kejsar Marimijans dagar i Mexiko icke kunde blifva rätt många.