Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1866, sida 2

ortsarande i Nicholsburg, fastän konunzen går tillbaka till sin hufvudstad. Ett intressant bidrag till kännedomen om preussarnes taktik i de flesta drabbningarne med österrikarne lemnas i ett bref från Pressburg af ett ögonvittne till träffningen vid Blumenau den 22 Juli. Vi måste tillstå-, yttrar sig brefskrifvaren,, att vapenhvilan inträdde just i rätta ögonblicket för oss. En timma senare, och Pressburg hade varit besatt af preussarne. De hade inträngt i Ungern vid Holtsch, Sassin och Gänsensdorff-Marchegg i trenne särskilta kårer, som dock stodo i noggrann förbindelse med hvarandra, och de framryckte koncentriskt öfver Malatzka, Stampfen och Neundorf emot Pressburg. På dessa vägars slutpunkt, i Blumenau, en knapp mil norr om Pressburg, stötte preussarne på österrikiska förposter och öppnade en tiraljöreld, som med korta afbrott varade hela dagen. Den 22 om morgonen började striden ånyo. Preussarne hade emellertid dragit nya trupper till sig, medan äfven förstärkning var under väg till österrikarne, nemligen regementet .Belgiernas konung från Theben. Striden hotade att öfvergå till ett formligt slag, och man kunde .med tillhjelp af en god kikare noga iakttaga alla dess enskiltheter. Preussarne följde sin vanliga taktik. De upprullade sina stridskrafter utåt hela linien nästan likformigt och nödgade sålunda österrikarne att göra detsamma. Kampen böljade flera timmar fram och tillbaka med omvexlande framgång; då begynte plötsligen högra och venstra tiygeln af preussiska armåen att vika tillbaka medan centern höll stånd. De begge flyglarnes tillbakagång var emellertid icke annat än en sammandragning af styrkan emot centern och betäckning af denna. Österrikarne, som trodde sig böra rycka efter dem, utvidgade derigenom sin högra och venstra flygel starkt i divergerande riktning och försvagade således centern. Med ångest och bäfvan sågo vi det osaliga, ödesdigra ögonblicket nalkas, då den koncentrerade fiendtliga styrkan skulle kasta sig öfver våra trupper och genombryta linien. Då upphörde plötsligt elden på begge sidor. liksom genom en osynlig makt. Vapenhvilan förkunnades. En timma senare och våra trupper skulle hafva varit slagna och Pressburg besatt af preussarne. Den under storhertigen af Mecklenburg stående preussiska 2:dra reserykårens högqvarter inryckte i Bayreuth den 29 Juli på morgonen. Storhertigen tog i konungens af Preussen namn besittning af baierska provinsen Ober-Franken. Samma dag på morgonen sprängde reservkårens törtrupper en bataljon af baierska lifregementet. Enligt officiella preussiska underrättelser om denna affär, utmärkte sig dervid 1:sta kompaniet af Mecklenburgska jägarbataljonen, 1:sta sqvadronen af Mecklenburgska dragonregementet och fysiljerbataljonen af 4:de preussiska gardesregementet. Mecklenburgske ryttmästaren Bodelin var den förste i baierska fyrkanten. Bairarne förlorade flera döde och sårade samt 209 fångar, deraf 4 officerare. ÖSTERRIKE. . Nyligen försattes erkehertigdömet nedra Österrike, der hufvudstaden Wien är belägen, i belägringstillstånd. En officiös tidning motiverade denna åtgärd med de många ,frimmande elementer som uppehålla sig i Wien. Detta lit något mystiskt. Nu börjar man dock begripa hvad vederbörande åsyftat. De hafva helt simpelt satt en munlås på hufvudstadspressen, som börjat blifva tomligen besvärlig genom sin kritik af krigföringen och ropen på ändring i systemet. .,Ostd. Post, en af de mest aktade af de liberala Wienerbladen, meddelar sina läsare att den icke utkommer förrän de normala förhållandena återinträdt, emedan det under helägringstillståndet är omöjligt att behandla hvilket ämne som helst, utan med risk för författarensatt ställas för ståndrätt. Höga vederbörande synas nu vara böjda för att närma sig Slavernas ledare, hvilka hylla5federalismen. Flera af dem, så t. ex. czecherna Palacky och Riger och kroaten, biskop Strossmayer, hafva kallats till Wien. Samtidigt samlas der åtskilliga tyska kungar, furstar, prinsar och ministrar, hvilka nu kunna råka de 1859 fördrifna italienska furstarne och tillsammans med dem anställa betraktelser öfver det fäfängliga i all jordisk storhet! ITALIEN. En korrespondent från Rom till ,,Indep. belge meddelar att påfven nyligen sammankallat kardinalerna och föreställt dem nödvändigheten af att, .,under den kris som förestår, ställa Rom under Frankrikes auktoritet. Förslaget rönte visserligen starkt motstånd, men många af kardinalerna erkände klokheten och tidsenligheten i detsamma. Korrespondenten lemnar icke någon närmare förklaring öfver hvad han förstår med , den kris, som förestår: men ÄIndep. belge förmodar att påfven dermed har menat sin egen död, och nödvändigheten att vid det tillfället försäkra konklaven om full frihet. Man känner emellertid icke det beslut, till hvilket påfven och hans rådgifvare kommit. DONAUFURSTENDÖMENA. Ministeren har begärt sitt entledigande. Furst Johan Ghika, som nyligen äterkommit från sin mission till Konstantinopel, har blifvit uppdragen att bilda den nya ministeren. j Göteborg den 2 Ang.