Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1866, sida 2

de sig. Främst i den österrikiska flottan I syntes linieskeppet der Kaiser, hvars 91 kanoner kastade ett verkligt regn af granater öfver den sig närmande italienska flottan. Den italienska pansarkanonbåten af 2:dra klassen Palestro, byggd år 1860 för en kostnad af 1,450,000 francs, synes härvid hafva vågat sig för långt fram. Faktiskt är, att dess plåtar (franska) icke varit starka nog, för att lemna tillräckligt motstånd mot det österrikiska linieskeppets stora kulor. Denna kanonbåt råkade i brand. Den tappre kaptenen Cappelini, en ung toskanare, fann snart, att ingen räddning var möjlig; likväl ville hvarken han eller någon af hans underhafvande — besättningen bestod af 200 man — lemna fartyget. Elden grep alltmer och mer; omkring sig. Persano signalerade räddningsbätar. Förgäfves — Cappelini ville icke veta af dem. Då hann elden krutkammaren; en förskräcklig knall skakade luften, och under besättningens enthusiastiska rop: ,Lefve Italien! Lefve konungen! flög Palestro i luften. Nästan mot sin vilja räddades 1 officer och 19 man; de öfriga funno sin graf i vågorna. Straxt i början af bataljen hade amiral Persano med sin sous-chef, Amico, lemnat amiralsskeppet II Re dItalia, hvilket, ehuru en pansarfregatt af första ordningen, byggdi Amerika 1860, trots sina 36 kanoner och 900 hästars kraft, icke ingifvit något förtroende. Detta fartyg har kostat 612 mill. francs och hade 600 mans besättning. Skälet hvarföre Persano lemnade detta fartyg uppgifves olika. Några säga, att han begifvit sig om bord på Affondatore, ett vädurskepp af jern, för att midt i den fiendtliga elden gifva prof på stort personligt mod, men andra påstå att han gjort så, emedan han på vädurskeppet under kulregnet vara långt mera skyddad än på Re d Italia. Huru än härmed må vara, ser det för amiralen misstänkt ut, att hans vän och följeslagare, den bekante advokaten och deputeraden Boggio,icke med amiralen lemnade fartyget: Boggios qvarstannande kostade honom emellertid lifvet. Affondatore, med en maskin af 700 hästars kraft, närmade sig, med sin vädurspets och sina 4 kanoner af svår kaliber, det österrikiska amiralsskeppet och två skruffregatter. Vid första anloppet blef den österrikiska fregatten Elisabeth så illa medfaren, att den genast måste draga sig tillbaka och knappast hädanefter torde kunna blifva krigsduglig. På samma sätt gick det med der Kaiser, hvars stormast var söndersplittrad och maskin illa skadad, då tre ångare reqvirerades för att föra den ur striden. Italienarne hade äfven stora förluster. Det ofta nämnda fartyget Re dItalia, trots sitt pansardäck, hade fått flera läckor, så att det började sjunka. Besättningen kunde endast till en del räddas; af 500 man rädsades blott 13 officerare och 140 matroser. Re dtalia synes hafva haft otur ända från början; redan dess första profresa från det I amerikanska varf, der det var bygdt, aflopp olyckligt. Ett annat pansarskepp, Il Re di Portogallo, utvecklade deremot stor I verksamhet, understödjande Affondatore mot der Kaiser. Understödd af den under AlI binis befäl stående eskadern ville Persano förnya anfallet, då Zcgetthoff hastigt drog sig tillbaka. Den österrikiske amiralen flydde till hafsviken Lesina, från hvilken man endast kan utlöpa på ett ställe, hvilket naturligtvis var lätt att hindra af Albini, som bevakade stället för utlöpandet. Persano och Vacca gingo emellertid med d pansarskepp till Ancona för att der hemta ammunition och proviant, landsätta de sårade och låta reparera de skadade fartygen. Af alla berättelser framgår, att italienska flottan förhållit sig mycket tappert, men att de österrikiska pansarskeppen utmärkt sig genom sin större rörlighet samt deras kanoner genom sin grofva kaliber och stora skottvidd. Amiral Persano, känd för tapperhet och stor militärisk förmåga, lärer icke haft någon lätt uppgift att lösa, och så har förhållandet varit ända från krigets början. Om också sjelfva fartygen och kanonerna kunnat berättiga till stora förhoppningar om flottans verkningar, lärer det hafva varit så mycket sämre bestäldt imed utrustningen. Denna lärer varit så , eländig i början, att man påstår, det amiralen i början af kriget, då han kom undersund med alla brister, i ett förtvifladt ögonblick utropade: , Här är intet annat gr göra än jaga en kula genom hufvuet. i i A 2 TT Mo TT