UTRIKES. TYSKLAND. Den 21 dennes undertecknades i Nikolsburg uti Mähren, preussiska högqvarteret, fredspreliminärerna och träffades öfverenskommelse om ett vapenstillestånd, hvarunder fredsunderhandlingarne skola bedrifvas. Under vapenstilleståndet förblifva Böhmen och Mähren besatta af preuss ska trupperna. Vapenstilleståndet är afslutadt på obestimd tid med uppsägning. Af fredsvilkoren känner man blott så mycket med säkerhet, att Österrike utträder ur tyska förbundet, att Preussen träder i spetsen för norra Tyskland till Main, och att Preussen ökar sitt område med Schleswig-IIolstein och sådana delar af de förgade furstarnes länder, som erfordras för åstadkommandet af ett bättre sammanhang emellan preussiska statens östra och vestra hälft. Allt som för öfrigt talas om fredsvilkoren är endast mer och mindre tillförlitliga rykten. Af dessa ryken förtjenar följande mycken uppmärksamhet, emedan det uppdykat från månge olika håll och af ingen bestrides. En remsa af norra Schleswig afskiljes från det öfriga, och befolkningen i denna afskiljda del får sjelf bestämma om den vill blifva preussisk eller dansk. Detta är en koncession åt kejsar Napoleon och som icke strider emot de principer preussiska politiken senast proklamerat. Hvad de förjagade furstarne beträffar, vill Preussen sjelft afgöra deras öde i förening med det Dlifvande parlamentet, under det de sjelfva sätta sitt hopp på främmande bemedling. Detta blir en kinkig stridspunkt. Allt y)kter tro, att Paris blir sätet för fredsunderhandlingarne. Detta är i hög grad smickrande för franska nationalkänslan och får väl utgöra en ersättning för att verkligheten ej så precist kommer att motsvara de af kejsaren uti det berömda talet i Auxerre framkastade ideer. Rörande den genom stilleståndet afbrutna träffningen i närheten af Pri burg har man Ytterligare följande offi ella underrättelser från preussisk sida: Medan fienden i fronten långsamt trängdes tillbaka af 2:ne brigader, utförde bri gaden Bose på bergstiga w en kringgående rörelse i fiendens högra tlank, kastade de motstående afdelningarne, isynnerhet regementet Belgien, med stora förluster tillbaka, och visade sig vid middagstiden mil från Dressburg i fiendens rygg. Vapenstilleståndets inträdande slutade kampen, vid hvars fortsättande 10,000 man med 40 kanoner måst gifva sig, emedan återtåget var dem afskuret. Preussarnes förpost utgjorde blott cirka 150 man. Fienden förlorade ett större antal fångar. Österrikarne deremot påstå, att de framträngde på begge flyglarne, men erkänna att preussarne uppdykade i deras center, och detta med öfverlägsna stridskrafter (preussarne Siga blott med en enda brigad), då stilleståndet afbröt striden. Säkert är såäledes, att om icke underrättelsen om stilleståndet mellankommit, skulle österrikarne återigen hafva lidit ett betydligt nederlag. Kronologisk öfversigt öfver krigshändelserna i Juni och Juli. 10 Juni. Allianstraktat undertecknas emellan Preussen och Italien. 14 Juni. Förbundsdagsmöte i Frankfurt. Preussen anmäler sitt utträde ur förbundet. 15 Juni. Preussens ultimatum till Hannover, Sachsen och Kurhessen. Preussarne DA a år TR Lag DR ERT os Rn TR ARI oh TA JAR KN Lr jr SR dr SAR ÄRR