Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juli 1866, sida 3

Article Image
Rörande Storsjöfisket. Den fisk-konsumerande allmänheten enkannerligen tillehnadt. Red:n har från en aktad och sakkunnig person emottagit efterföljande framställning uti ett ämne af synnerlig vigt ej mindre för ett rätt tillgodogörande af de stora rikedomar hafvet gömmer i sitt sköte, än ock för den allmänhet, som uti dem kunde erhålla ett sundt och godt näringsmedelUppsatsen lyder sålunda: ,Fiskefartyget ,,Statsrådet Fåhreus, ett fartyg om 40 läster, har, sedan detsamma börjat begagnas, varit användt för saltning af fångsten ombord, till större delen. Under denna tid, de sednare 3:ne åren, har detta fartyg varit ensamt i att på detta hedrande sätt utmärkas framför de andra, deraf dess kamrater af lika storlek uteslutande fiskat mer för norsk räkning utanför Aalesund, dervid ingen saltning ombord, i anseende till dervarande banks närhet till land, ansetts behöflig. (I år lära dock norrmännen fått sända salt sacd). Några fördelar af ifrågavarande saltning ha ej uppstått ännu. Dels har en afgjord otur vållat att fisket slagit illa ut, dels har salt i tillräckligt qvantum just fattats när fisket varit som bäst, och dels har den ombord saltade fisken, ehuru af utmärktaste beskaffenhet, måst säljas billigare än vanlig rå osaltad fisk, hvilken sednare kan af fiskhandlarne bättre ,,.tillverkas eller rättare förderfvas för att, förtyngd af vatten och starkt salt, säljas billigare efter vigt. Förnämsta orsaken till det låga pris, som erhållits, har varit bristen på afnämare af sådan fisk, hvars goda beskaffenhet ej är tillräckligt känd eller åtminstone icke uppskattad och hvars egenskap att vara lätt gör att den blir nominelt dyrare efter vigt, ehuru, om stycketalet toges i betraktande, skilnaden blefve ingen, emedan ända till 8So fiskar gå på ett skepp. af den bättre fisken mot 40 af den vanliga sämre varan. Nog händer det ock att vanlig Bohusläns vara kan säljas billigare styckevis än efter nya methoden beredd, men detta beror på att bland den förenämnda ofta förefinnes en stor del vrakfisk, som varit mer eller mindre skämd och derföre måst utgallras samt derföre ,.dubblats så mycket mera eller erhållits för halfva priset vid inköpet. Naturligtvis kan man icke begära att ofvannämnda fiskarelag längre skall hålla ut med att under så missgynnande omständigheter fullfölja med saltning ombord hädanefter, om icke något åtgöres för att skaffa deras utmärkta fisk erkännande. Bittert måste det kännas för dem, då fiskhandlare här rota sig ihop och sätta pris på deras last efter godtycke och de nödgas ta hvad som bjudes. Vore deremot sådan vara efterfrågad, kunde de antingen sjelfva spekulera, eller ock kunde konkurrensen göra den mera begärlig. Ånnn bittrare måste det vara att se sådan fisk öfversmetas med smutsig saltlake för att göras lik annan fisk och att sedan höra: ,.Det vill ingen köpa den fisken, han blir inte hvit och vi ha ändå kostat på honom lake, vch nu har den sålts så och så mycket billigare pr skepp. än annan. Men den konsumerande allmänheten skulle med egna ögon se hurudan den vanliga fisken ser ut vär den kommer till land, liggande i ett snuskigt skeppsrum i sli och orenlighet och spridande en outsägligt vämijelig stank, samt huru den kastas och slänges när hvar skall ha sin 12:te-del, och huru den kan få ligga i dessa högar länge och väl innan man blir ense om priset eller innan man kommer sig för liverkandet, d. v. s. vattnandet, laksaltandet och ,solbrännandet; allt det skulle man sjelf se sfor att riktigt få leda åt denna fisk. Sedan skulle kanske åsynen af en laddning ombord saltad fisk. hvilken icke har någon oangenäm lukt, såvida man för sådan icke räknar ren fisklukt, ej är orenare än att man i nödfall gerna kunde smaka på den rå som den är, icke behöfver brådskas med af rädsla för att den skämmes och, enär den är befriad från inelfvor och annat afskräde, icke förorsaka ett vämjeligt arbete och hafsbottnens i skärgårder tin en del totala förstöring medelst densamma förvandling till ,,dödbotten; en sådan syn skulle för samma allmänhet vara en välsignad syn och orsaka att ombord saltad fisk vunne kredit fram.

20 juli 1866, sida 3

Thumbnail