Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1866, sida 2

Göteborg den 17 Juli. Från de flesta delar af landet ingå glädjande underrättelser rörande den växande grödan. Om också i allmänhet landtmannen öfverskattar denna gröda, enär sällan afkastningen från logen motsvarar hvad man sett på det frodiga gärdet, så gifva dock alla tecken vid handen, att man har att motse ett godt år. Af den rika grödan kan höskörden anses vara redan lyckligt räddad undan alla inbergningsvådor, och detta är en stor tryggad besittning, enär denna gröda anses, öfver helalandet beräknadt, motsvara nära halfva sädesgrödan. Genom den fodertillgång, som härigenom uppstår, kommer en betydande del af hafreskörden att bilda öfverskott för export, och bör alltså denna blifva ganska betydlig. Den har ju varit det af förra årets skörd, oaktadt höskörden i fjor var ytterst svag och oaktadt en ganska god utfodring ägt rum i och för den, slagtboskap, som blifvit exporterad till England. Vi hafva nu genomgått denna kritiska period och må väl skatta oss lyckliga att den ej medfört svårare bekymmer än de som förefunnits, huru bittra dessa än för mången må hafva varit. Ett godt år — det är en långt större sak än många af våra spekulativa nationalekonomer, som tala om bankens silfver och utländsk skuldsättning, hittills insett. Vi vilja med blott några siffror visa hvad det innebär. Det årliga utsädet af spanmål och trindsäd kan, med ledning af den sednaste finanskommitteens beräkningar, antagas uppgå för hela riket till omkring 2,5S00,000 tunnor. Beräknar man en svag skörd till 4 gånger utsädet och en god till S gånger detsamma (4:de och 8:de kornet), ralltsåi ena fallet skörden 11,200,000 t:r och i det andra 22,400,000 t:r. I ena fallet har landet utöfver utsädet i behåll S. 10,060 t:r, i det andra 19,605,000 t:r. Der uppstår alltså en differens, det goda året till godo, af 11,200,000 t:r, eller ett värde af minst Ett hundra millioner rdr rmt. Då har man likväl icke tagit i räkningen hvarken höskörd eller rotfrukter. Inför dessa summor blir en och annan million silfver i riksbanken mer eller mindre ett ganska obetydligt belopp, likasom ock det ofta hörda talet om räntorna på den utländska skulden förlorar en god del af sin betydelse. Utt godt år — det är således allt. Deri ligger landets välstånd. Missväxtår — se der dess verkliga ruin. Sserge har lyckligtvis varit förskonadt från allmänna missväxtår, men Vi hafva ej på länge haft något godt år. Grödorna hafva i allmänhet varit knappa, och der ligger den verkliga källan till de bekymmer, hrarmed våra jordbrukare kämpat: En god inbergning af den nu växande grödan skall lätta dessa bekymmer och lifva förhoppningarne efter flera år af missmod. Men hvad man genomgått bör hafva qvarlemnat mången vigtig lärdom. Och dit hör, att i den goda tiden vara förberedd på en sämre, så att man icke utvidgar sin verksamhet utöfver sin kapitaltillgång, ej heller sitt lefnadssätt öfver jsina inkomster. Gör man sig dessa lärdomar rätt till godo, så skall den kris vi genomgått hafva varit till gagn. Hvad vi måhända förlorat i ekonomisk utveckling, skola vi hafva vunnit i moralisk kraft, och det är dock ytterst på dema kraft både den enskiltes och statens välfärd beror. Under de svåra tiderna hafva vi ej velat ytterligare nedtynga sinnena genom mörka skildringar, hvilka lyckligtvis tillika varit obefogade, eller genom förebrående tal om misshushållning m. m. Men komma åter, såsom vi hoppas, goda tider, så tillhör det den sanne patrioten att varna för den besinningslöshet, som under sådana tider lätt inträder hos ett så lifligt och sangviniskt folk som det svenska. Det är ock i allmänhet lättare att bära motgången än medgången. Må vi nu visa att vi kunna göra det ena så väl som det andra! Staden och Länet. Landshöfdingen, m. m., grefve Ehrensvärd, har, efter en veckas resa i Sörbygden och åtskilliga andra delar af länet, i går på aftonen återkommit till staden. — Göteborgs Jagtsällskap har i dag firat sin högtidsdag. Prisskjutningen börjades kl. I e. m. och utföll så, att hr A. I., a . Fr