Bref. (Från H.-T:s korresp.) Stockholm den 9 Juli. Min brefskrifning till Handelstidningei borde egentligen börja med en skildrin af industriutställningen härstädes, men ja; anhåller att få uppskjuta dermed änm en vecka eller så omkring, synnerlige som utställningen verkligen icke utgör för nämsta föremålet, och långtifrån det enda för stockholmarnes uppmärksamhet i dess: dagar. Den som intresserar sig för hål pågående uppvisning at den skandinavi ska industrien måste erkänna, att dett: intresse hittills just icke delats af der stora allmänheten, åtminstone ej i så hög grad, som vi trodde oss hafva anledning förmoda innan utställningens öppnande. Hvad som tyckes förvåna stockholmspubliken ännu mera är dess egen likgiltighet, hvilken kanske alldeles icke tages med i räkningen, är att den öfriga verlden visat sig så föga angelägen att skynda hit för att taga utställningspalatsets underverk och på samma gång hufvudstadens alla märkvärdiga föremål i betraktande. Här klagas allmänt öfver bristen på fremlingar, och man förvånar sig öfver att de svindlande förhoppningarne på ankomsten af hundra tusentals resande numera hafva så föga utsigt att realiseras. Det kunde hända, att man slutligen, i harmen öfver att fremlingar ej vilja taga utställningen i betraktande, beslutar att sjelf infinna sig i utställningslokalen. Något dylikt kan åtminstone förmodas efter förliden Lördag, då 5,800 dagbiljetter såldes för inträde i industriutställningen och då denna derföre besöktes af ett långt större antal personer än någon föregående dag. Det var också en af godtköpsdagarne, då inträdesafgiften är blott 50 öre. I går hölls lokalen stängd, ty det var böndag. Det är nemligen så beskaffadt i vårt samhälle, att arbetaren, hvilken under de sex dagarne i veckan ej har tid att infinna sig i en lokal, der han har så många vackra tillfällen till undervisning och ädel förströelse, ej heller på den sjunde dagen, såvida denne är en s. k. böndag, lemnas tillträde tiil en sådan undervisning eller ädel förströelse. Jag behöfver ej göra några särskilda reflexioner öfver ett slikt förhållande, ty det lärer väl hvarje upplyst läsare af Handelstidningen göra sjelf ). De var dock icke alla, som i går nekades tillträde till utställningssokalen. ) Handelstidningens redaktion kan ej dela sin korrespondents åsigt i detta hänseende. Expositionskomiterade borde, enligt vår uppfattning; hålla expositianslokalen stängd på böndagen, så länge de föråldrade föreskrifterna rörande sådana lagar ännu ega kraft. Dessa komiterade utgöra nemligen en officiell myndighet, som ej eger rätt att förbise ett sådant stadgande, oafsedt den grannlagenhet den är skyldig att visa de personer, som af en sådan lägöfverträdelse skulle taga anstöt. Expositionen bör ej göras förhatlig inför denna