Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1866, sida 3

Blandade ämnen. Luftbalong. I medlet af förliden Maj månad uppsändes frän Cremorne-parken vid London en ny-uppfunnen luttbalong. kallad Zodiac, som kunde styras och framdrifvas, efter hvad uppfinnaren, en mr Jackson, uppgifver sig lyckats åstadkomma. Luftseglaren sitter på en lång och lätt ställning uppöfver den vanliga korgen samt kan genom kringvridande af en liten vef sätta i rörelse en lång åra, som utskjuter från hvardera sidan och är klädd med långa gåspennor; äfven kan han tillika röra ett kors affjedrar på ställningens framkant, ungefär liknande sådana små väderqvarnsvingar, som barn bruka springa med. Bakom sig har han ett stort roder äfven af gåspennor, hvilket är lätt att sköta. Balongen uppsteg hastigt och högt samt nedkom nära Epsom, hvarifrån luftseglaren återkom samma afton. Det är likvälicke bekant, om uppfinnarens förväntan att styra och framdrifva sin maskin blifvit uppfyld, men som balongen snart åter skulle komma att uppstiga, hoppas man så mera underrättelser derom. En luftbalong, som nyligen skulle uppsändas i Paris, ville deremot knappt lyfta sig några alnar, förrän den nedföll och spräcktes. En spökhistoria. Från Norrländska skörgården skrifves i bref till Gefleposten: En gammal, numera afliden fiskare från en 6 i skärgården företog en gång för många herrans år sedan en säljagt. Det var om hösten — natten blef ovanigt mörk och kall, stormen sprang tjutande upp. och hafvet häfde sig våldsamt. Då det under detta olementernas raseri ej var att tänka på någon jagt, men vår jägare ej vågade återvända på den upprörda sjön i kolmörka natten, beslöt han att uppgöra eld på ett obebodt skär och der afvakta dagens inbrott. För detta ändamål samlade han i mörkret reda på diverse brännbara ämnen och var just stadd på väg till den utsedda lägerbärande en stock på axelm, då, utan nåegående misstänkt ljud, han fick en så våldsam knuff i knävecken att han tumlade baklä Då ret alltid varit obebodt, kunde vår jägare — eplig liksom i allmänhet alla skärgårdsbor — ej annat föreställa sig än att han råkat ut för sjelfvaste H. M:t djefvulen, och detta så mycket troligare vid den med fasa gjorda erinringen att han ej varit till nattvarden på två runda år. Satans påstötning innefattade således antagligen en väckelse till bättring och tro. Han kom ej att besinna, den gode mannen, att den onde vid berörde förhållande tvertom bordt. ie het med sina påstådda syften, vara honom t sam för denna försummelse och således i stället stryk trakterat med bränvin, eller åtminstone, som ett ringa bevis på sympathi. hjelpt till att uppgöra eld i det egyptiska mörker, hvari vår man famlade. Men han kom, som sagdt, ej att betänka detta, hvaraf åter synes, huru nödvändigt det är för den kristna menniskan att i tid taga noggranm kännedom om hin ondes egenskaper. Sedan de resta håren hunnit något lägga sig, kraflade vår stackars skytt åter stocken på ryggen och började, under det han trefvade framåt, med hög men darrande stämma sjunga: , Vår Gud är oss en väldig borg-; han hann dock ej längre än till orden ,, mörkrets furste stiger ned, hotande och vred, då en ny puff kom honom att på nytt ramla omkull.