begränsad ansvarighet sådant detta bankirI bolag existerade under tio månaders verksamhet; för det tredje: förhoppningarne om slutlig liqvidation. Det förekommer då såsom ett förskräcksligt faktum, att den gamla firman Overend Gurney komp. hade så bedrifvit sina Jaffärer, att om densamma då skulle hafva upplösts i stället för att förvandlas till ett saktiesällskap, och hvad delegarne redan betraktade såsom sin privata förmögenhet, troligen uppkommen genom s. k. vinstutdelningar på affärerna, icke blifvit taget med 1 räkningen, så skulle en brist af minst pund sterling 4,000,000 hafva uppI kommit. Att man under sådana förhällanden borde hafva gjort cession, lider intet tvifvel, men i stället inbjöd man allmänheten till deltagande uti dessa lönande affärer och man lät de inträdande betala pund sterling 500,000 endast för att få vara med, oberäknadt det kapital, hvilket skulle tillskjutas såsom grundfond. Portföljen som innehöll så många odugliga fordringar antogs för god under borgen, gifven af de äldre delegarne, hvilka för sådant ändamål pantsatte sin privata förmögenhet. Redan nu är det ådagalagdt att sedan förberörde pund sterling 500,000, som de nya delegarne erlagt i inträdesafgist, och allt hvad som kunnat fås ut af de äldre delegarnes privata förmögenhet gifvits till spillo, en artig summa af pund sterling 720,000 utgör bristen som måste tagas på det inskjutna aktiekapitalet. De inbjudne deltagarne hafva således redan vid sitt inträde gjort en förlust som motsvarar pund sterling 1,220,000. Det är obegripligt att personer, som ansågos förtjena andras aktning, kunde sälja en sådan affär, och ännu mera oförklarligt huru några kunde vara blinda nog att köpa densamma. Direktörerna i det nya aktiesällskapet, som varit delegare i den gamla firman, voro troligen så vanda vid att göra misstag, att de icke kunde märka huru stora de voro, men de nya direktörerna borde väl hafva underkastat sakerna en grundligare granskning vid sitt inträdande. De egde så mycket större anledning härtill som det varit under flera år bekant, att den stora bankirfirman hade afvikit från legitima affärer och deltagit uti sådana, hvilka lofvat stor vinst, förknippad med stor risk. Man sade att der fanns ett särskildt kassahvalf för de besynnerliga säkerheterna-. Det hade ofelbart ålegat de inträdande direktörerna att undersöka dessa handlingar, ty de borde ihågkomma den gamla sanningen, att dåliga affärer hafva en gifven tendens att försämras. Hade de undersökt ställningen, så hade allmänheten ingalunda behöft betala pund sterling 500,000 för att bli delaktig uti en insolvent firma. Hvad som missledde deras omdöme var troligen att diskonteringsaffärerna voro goda, och att de boppades kunna så småningom utsöndra de mera vådliga affärerna, bestående af stora förskotter på aktier, hvilka man hoppades framdeles skulle erhålla ett högre värde, men som för närvarande voro mer eller mindre osäljbara. De som emottaga en firma, hvars hufvudsakliga värde utgöres af dess kredit, borde ingalunda törbise sådana transaktioner som bidraga att minska krediten. Den gamla firman hade redan inlåtit sig på ovanligare operationer, och ifrån det ögonblick I pmm Z TUVerend TrUrnEJ CC OMP. MLLCCl, CllCr INCU —k— —————— — S Br Sa DA LIA PD DM AN — — — — —— FA FA FREM O 00 UT — 5 IN — — — 2 — L Ac D— —2 2 2— E. T — — dessa blefvo bekanta, var den gamla fir-. mans kredit slut. Den gamla firmans ledare åtnjöto stort förtroende emedan de ansågos ega kunskaper och omdöme i finansiella frågor, men så snart det blef bekant att de genom missgrepp och förblindelse förlorat åtskilliga millioner, var firmans inkomstkälla, som utgjordes af dess stora kredit, uttömd. Det nya aktiesällskapets korta historia är en bedröflig illustration på den begränsade ansvarighetens missbruk. Det synes hafva varit en fortsatt stormlöpning, och troligen har detta bolags hela tillvaro varit den mest oroliga man kunnat tänka sig. Dess inkomst och dess ställning voro beroende af krediten, och krediten var i aftagande dag efter dag. Den 11 Juli 1865 hade den gamla firman af allmänheten anförtrodda medel. 11, 400,000. Den 10 Maj 1866 hade det nya aktiesällskapet endast Å 9, 800,000. Visande en minskning af . 4, 600,000. Utredningsmännen försäkra, att de fastlästa tillgångarne af den gamla firman aldrig voro mindre än 2!; millioner, men uppgingo till 3 millioner E, då det nya ak-m tiebolaget stängde sina dörrar. Med fastlästa tillgångar menas sådana försträckningar som gifvas till personer, hvilka betala höga räntor, men deremot sällan finna det med sin beqvämlighet förenligt att återgälda sjelfva kapitalet. Beträffande de olyckliga aktieegarnes ställning, så angifves att det tillskjutna kapitalet, Å 1,500,000, kan anses såsom förloradt, och ganska sannolikt är att derutöfver ett tillskott måste göras af minst Å 1,000,000. Vär tidigare uttaladesÖ åsigt att fordringsegarne hos Överend Gurney Limited skola återbekomma sina fordringar torde således besannas, hvaremot det är otänkbart att aktiesällskapet skulle kunna återupptaga affärerna under hvilken form som helst. Firman var såsom bankirfirma ruinerad, och när den förvandlades till ett aktiesällskap gjorde detta inom första året bankrutt. Det förefaller alldeles obegripligt huru det varit möjligt att vidtaga alla dessa åtgärder och såleÅoc genom sitt förfarinossätt hafva vållat . L AO2 CZ. GOC. C. få ål F st ti så — Ju gl ri a sö r a u te g 86 II n te g DN u Ö2