Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juli 1866, sida 2

IIULTLA. UTRIKES. ENGLAND. Utom lorderna Derby och Stanley förmodas Disraeli, Cranborne, Bulwer Lytton och Hugh Cairns komma att intaga framstående platser i den nya regeringen. FRANKRIKE. Lagstiftande församlingen har antagit förslaget till den ordinarie budgeten äfvensom det med Italien, Schweiz och Belgien afslutade myntfördraget. Konferensen öfver Donaufurstendömena har upplöst sig. Den sedan kriget i Förenta Staterna bekante secessionist-generalen de Beauregard vistas för närvarande i Paris och har erhållit privat audiens hos kejsaren. På sina visitkort kallar han sig numera: monsieur le general Toutain de Bealtregard. De i Paris varande amerikanarne skämta mycket öfver denna namnförändring. SPANIEN. Underrättelserna från Madrid låta mycket dystert. Arkebuseringar höra till ordningen för dagen, och Donnell anser ställningen så betänklig, att han af cortes begärt upphäfvandet af de konstitutionella garantierna. Ett bref från Madrid af den 24 Juni berättar om det sednaste upproret följande: ,,Den 22 dennes klockan 4 om morgonen uppreste sig största delen af det artilleri-regemente, som var inqvarteradt i kasernen San Gil, belägen 500 meter från det kungliga palatset. Striden tog sin början i kasernen, enär icke alla artilleristerna ville deltaga i insurrektionen. Sedan de, som icke ville deltaga deri, blifvit öfvervunna, infunno sig i kasernen massor af folk, hvilka der erhöllo vapen. Framför nu omnämnda kasern ligger en annan, hvars soldater äfvenledes voro vunna för företaget och som stodo i begrepp att sluta sig till detsamma. Deras öfverste, Chacon, inträffade just i detta ögonblick och inverkade på dem att blifva passiva. De öfriga insurgenterna spridde sig i hela staden, tagande 17 kanoner med sig. General Pierrod och några högre officerare stodo i spetsen för uppresningen. Insurgenterna ropade: ,lefve Prim! lefve friheten! Om insurrektionen koncentrerat sina rörelser till en enda punkt, skulle den utan tvifvel inom kort vunnit seger; det var endast splittringen af stridskrafterna, som förskaffade de kungliga trupperna segren. Borgare och de lägre klasserna följde artilleristernas exempel. Minst hundra barrikader förefunnos på gatorna. Striden var isynnerhet mördande i förstaden Taledo. Jag upprepar det än en gång: striden var förfärlig. Insurgenterna visade stort mod, och hvarken borgare eller pöbeln tycktes fråga efter de afskjutna kulorna och kartecherna, Isynnerhet häftigt var motståndet i kasernen Ran Gil; artilz leristerna kämpade nästan till sista man, Nurtdee och Serrano hade der öfverhefälet. 1,700 personer äro arresterade, 137 af dem äro redan skjutna. Antalet af döda på legge sidor uppskattas till 1,000. Deribland äro 100 gesdarmer och 60 officerare. Ett än större antal insurgenter och soldater sårades. Enligt en annan korrespondens äro Narvaez och Pierrod sårade. AMERIKA. Den 2 Maj passerade en paraguitisk kår, 4,000 man stark, under befäl af general Dias, sjön Bellaco och öfverföll de allierades avåntgarde, hestående af hela uruguitiska infanteriet, ett argentinske kavalleriregemente, två brigader brasilianskt infanteri och ett brasilianskt kavalleriregemene, De sistnämnda trupperna voro understödda af nera batterier uruguitiskt och brasilianskt artilleri samt bildade tillsammans en styrka at 6,000 man, Ånfallet lyckades förträffligt. Uruguitiska