Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1866, sida 2

lenna sin åsigt derpå, att något behof af densamma ej nu förefinnes, enär af de 39 utskänkningsrättigheter, hvilka Utskänkningsbolaget fått under 3 år öfvertaga, 17 stycken ännu finnas obegagnade, hvartill ytterligare komma de 7 här ofvan omförmälda rättigheter, hvilka skulle af bolaget öfvertagas från den 1 nästinst. Oktober. — Det protokoll, hvarmedelst Magistraten härom underrättat Fullm:e, lades till handlingarne. Magistraten hade öfversändt afskrift af Kongl Brefvet den 25 sistl. Maj, angående fastställelse å Stadsfullm:es beslut rörande löneafdrag tör stadens tjenstemän under tjenstledighet och ersättning åt vikarier, hvilken afskrift jemväl lades till handlingarne. Kammarskrifvaren vid auktionskammaren E. Andersson hade anhållit om ett arvode af 381 rdr 94 öre för bestridande af auktionskassörstjensten från den 1 April till den 25 Maj innevarande år. — Ansökningen birölls. Tolagsbokhållaren Hafström hade inkommit med ansökan om anslag till vaktmästarebiträde vid tolagskontoret m. m. enlighet med stadskamrerarens, af Drätselkammaren tillstyrkta, hemställan, beslutade Fullm:e att för det ifrågavarande ändamålet tillsvidare anslå 200 rdr årligen, hvilka medel skulle få uppbäras af tolagsbokhållaren, mot skyldighet för honom att sjelf anskaffa och aflöna biträdet. Hr Julius Lindström, som fått sig tillställda handlingarne rörande den tillämnade gymnastikoch exercisbyggnaden å exercisheden, för inhemtande af hans yttrande i ärendet, hade nu afgifvit sådant, innefattande, att hr L. — alldenstund frågan om eganderätten till heden eller Kronans rätt att öfver densamma i dess helhet disponera ej är fullt utredd — ville förena sig i den af Chefsembetet vid Göta artilleri-regte uttalade åsigt, att frågan borde underställas Kgl. Maj:ts pröfning. Mot hvad nyssnämnda embete i öfrigt haft att anföra innehöll hr Lindströms skrifvelse deremot flera, på som det syntes goda skäl grundade, anmärkningar. Beträffande platsen för byggnaden, ansåg hr L. den af Drätselkammaren föreslagna, vid norra sidan af heden, lämpligast. — Fullm:e beslutade att till Kgl. Maj:t ingå med ansökan att på det af Drätselkammaren föreslagna ställe få uppföra den ifrågavarande byggnaden. At sekreteraren uppdrogs att uppsätta skrifvelsen, för att justeras i sammanhang med dagens protokoll. Sedan hrr Warburg, dr Dickson och d:r Ekström anmodats att, jemte ordföranden, den 10 nästk. Juli kl. 12 middagen verkställa denna protokollsjustering, upplöstes sammanträdet. — Orgelnist-, kantorsoch klockaremötet har nu, efter tvenne dagars öfverläggningar, slutat sina förhandlingar. Mötet var besökt af omkring 40 personer, hvilka hade fullmakter för ett ungefärligen lika stort antal kantorer från stiftets olika delar. En hel del mer och mindre vigtiga frågor diskuterades och afgjordes, hvaribland må nämnas bildande af en komite för uppgörande af stadgar till en pensionsinrättning för kantorers enkor och oförsörjda barn samt tillsättande af en stiftsbestyrelse, som handhafver kårens angelägenheter m. m. Angående den föreslagna klockare-instruktionen och kyrkosången — mötets hufvudfrågor — beslöts, i afseende på den förra, att orgelnisten Rundbeck m. fl. skulle tillse hvad som kunde åtgöras, ifall presterskapets förslag härutinnan skulle vinna framgång, hvilket dock icke vore att förmoda, enär en ny kyrkolag snart nog kunde vara att förvänta, som gör en sådan instruktion öfverflödig; i afseende på den sednare frågan — kyrkosången — ansågs att vid val af psalmmelodier ingen annan ordning är lagligen berättigad än den i reduktionstabellen meddelade, (såvida icke Heffners choralbok strikte följes); att till psalmen n:o 24 v. 1 melodien n:o 20 måste begagnas såsom den lagliga och till orden mest passande; att s. k. folkmelodier (d. ä. afvikelser från de fastställda melodierna) må förbjudas; att ett mera populärt tonteckningssätt än noter icke är behöfligt, hvadan såväl aretinska eller det s. k. solfasystemet, som Dillner-Nordblomska eller det s. k. harmoniska siffersystemet förkastades af mötets pluralitet, hvaremot dock flera musikkännare reserverade sig, anseende det sednare vara synnerligen att rekommendera såsom ett medel för vinnande af en bättre kyrkosång hos allmogen. Vidare beslutades att sångföreningar böra bildas af kantorer, som dertill ega förmåga. Ett dylikt kyrkosångaremöte bestämdes att hållas härstädes nästk. är, för hvilket ändamål en bestyrelse utsågs.