Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1866, sida 1

Gana utom sig och kastade sin hvita handske i ansigtet på VEtang. Denne bleknade och gjorde en rörelse, men hejdade sig, upptog handsken och yttrade med fast röst: — Nog, unge galning, ni skall få er vilja fram. En dylik skymf kan endast aftvås med blod! Härvid tystnade båda, ty några af balgisterna passerade förbi på föga afstånd. Sedan de åter blifvit ensamma, återtog Gana: — Godt. Ni har åtminstone ej förlorat all hederskänsla. Bestäm sjelf tid och ställe. Som ni vet lefva vi under svenska lagar, som strängt förbjuda dessa möten, sade LEtang. Vi kunna således ej uppgöra vår lilla affär på S:t Barths. Men vi kunna följas åt till S:t Kitts, Barbuda eller S:t Martin. Vi behöfva ej gå så långt för att finna ett passande ställe, afbröt Gana. Ni känner Five Islands. Vi bege oss dit, i sällskap med ett par pålitliga vinner, på ett jagtparti, och kunna der afgöra vår tvist. — Iden är inte så rasande. Det qvittar mig lika hvar jag tappar af er litet af ert sjudande blod och ger er en liten lektion i lefnadsvett. — Kom ihåg att jag ej vill bli skonad, lika litet som jag ämnar skona er, svarade Gana allvarligt. Jag väntar således i morgon hemma hos mig en af edra vänner, som i samråd med en af mina uppgör vilkoren för vårt — jagtparti, som kan ega rum i öfvermorgon. Är ni nöjd dermed? Fullkomligt. Naturligtvis iakttaga vi den djupaste tystnad angående det verkliga ändamålet med vår utflygt. Har ni något vidare att säga mig? — Nej. Det torde nu vara skäl att återvända till balsalen, der vår frånvaro kunde observeras och ge anledning till gissningar. (Forts.)