Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juni 1866, sida 2

derrättat Alma om det kalla, nästan häånfulla bemötande han rönt af hennes fader vid sitt besök hos honom morgonen efter olyckshändelsen i Carenagen. Dido hade som Svar lenmat honom en liten biljett, hvilken innehöll orden: YPalamod och hopp, och sedan han läst och åter läst dessa få ord, kände han sin förtröstan ökas. — Ehuru de inbjudna till en vestindisk bal ej börja samlas förr än klockan åtta på aftonen, och afståndet till FOrient blott är tre fjerdedels timmas väg, hade Gana dock tillsagt sina slafvar att hans häst skulle stå för dörren klockan fem. Han ville ej försumma möjligheten af några minuters längre sammanvaro med sin älskade, och derjemte visste han sig vara en gerna sedd gäst hos mr Riom. Familjen egde tre behagfulla giftasvuxna döttrar, och mål nda bidrog detta till den artighet, som den alltid visat den unge, rike kreolen. På bestämd tid steg Gana till häst och ätföljd af en slaf, som munfert trafvade bredvid hästen, lemnade han staden samt begaf sig inåt ön. — Solen hade redan sänkt sig så mycket att den jemt dragande nordostvinden förmådde sprida en hehaglig svalka, och detta, i förening med vissheten att träffa Alma, försatte Gana i det angenämaske lynne. Bekymmerslöst lit han sin gångare klättra uppför de branta kullarne, medan hans blickar och tankar ilade långt förut. Framför honom höjde sig kullarne, hvilkas branta sidor betäcktes if ljasgrån ananas, och här och der fram-kymtade ett lägt, hvitt boningshus, doldt likt ett fogelnäste bland grönskan. Man kan ej säga att det inre t Barthelemy i allmänhet erbjuder vackra vyer, den fullkomliga bristen på källor och bäckar samt den klippiga marken, som äfven saknar skog, rläna ön ett torrt utseende. Men här och der äffar blicken små dungar af kokospalmer och trrliga accacier samt i det inre af ön en och innan täck dal och grönskande slätt. Denna kuderade mark gör äfven att inga vägar finnas på L