Skattgräfvaren. (Romantisk berättelse från Sanet Barthelemy.) Svenskt original af Sigfrid Nyberg. I Carenagen. En tropisk natt. Skonerten. Måttet rågadt. Ett möte. Allarm. Hvilken af mina läsare har ej hört talas om den lilla vestindiska ön Sanct Barthelemy, — Sverges enda transmarinska besittning! Kanske har er tanke någon gång ilat bort till dessa branta bergssluttningar, som under Vestindiens glödande sol höja sig upp ur de safirblå hafsvågorna, likasom ville de kasta en nyfiken blick bort mot det aflägsna moderlandet i Norden. Ni har tänkt er huru stilla och fridfullt lifvet måste förflyta i denna aflägsna lilla vrå af verlden, midt uti en yppig och evig sommars sköte, och ni har haft rätt, ty endast sällan afbrytes detta , dolce far niente af någon anmärkningsvärdare tilldragelse. — Det är likväl en sådan jag nu ämnar skildra, på samma gång jag derigenom får tillfälle att göra läsaren närmare hekant med vår lilla ö. Vi förlvtia oss några årtionden tillbaka, ja, ända ti 151 Det var en natt i medio af April 1 ! 1 molnfria, genomskinliga himle ÄE stjernor, och månen kastade si ver ver Barthelemys bergssluttningarlädda kullarne på öns södra sid: 0 staden Gustavias hvita hus, fram dunklet, omslöto den glittrande vatlen arenagen (Barthelemys hamn).