Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1866, sida 3

kunskaper och moralisk utveckling, att de ej komma öfverens med författaren då han uttalar hoppet om en vackrare framtid för menniskoslägtets vidare utbildning och förädling. Vi befinna oss, menar han, ännu endast ,på civilisationens tröskel. Menniskan har helt säkert ännu icke uppnått gränsen för sin intellektuella utveckling, och det är visst att hon på långt när icke uttömt de oändligen rika hjelpkällor naturen erbjuder henne. Der finnas ännu många ting, som vår filosofi ej kan drömma om. Det bidar oss många upptäcktar, som skola odödliggöra sina upptickare och medföra fördelen åt menniskoslägtet, men som vi på långt när icke äro i stånd att ana. Vi kunna städse instämma med vår store landsman sir Isaak Newton, då han säger, att vi likna barn, som leka vid hafsstranden och plocka upp der och hvar en vackrare kiselsten eller en mer glänsande snäcka än vanligt, under det att hela den stora oceanen af sanning ligger oupptäckt framför oss. Derfor äro således de mest sanguiniska förhoppningar för det kommande rättfärdigade genom erfarenheten om det förflutna. Det är helt säkert orimligt att påstå, det ett framåtskridande, som fortgått så många tusende år, nu plötsligt skulle hafva upphört, och den måste i sanning vara blind, som inbillar sig att vår civilisation är oemottaglig för vidare utveckling, eller att vi sjelfva hunnit den högsta ståndpunkt i detta hänseende som är oss möjlig att uppnå.