Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1866, sida 1

Article Image
Bank å Fenchurch street, hvilken sednare åtgärd, emedan den af delegarne sjelfvilligt företogs på en Söndag, väckt mycken bestörtning och ond blod. — Det är någonting ovanligt att se buruledes engelsmännen, som alltid äro karga på loford, då det gäller fremmande nationer, numera icke sky att erkänna, det de i statskonst äro sina grannar betydligt underlägsne. Efter att hafva betraktat Englands nyaste drag i historiens spegel, utbrister en engelsk publicist: ,Men har då fransmännens kejsare upphört att utöfva kontroll öfver den europeiska politiken, eller hafva de franska statsmännen förlorat sin skicklighet etc. Vi hafva påpekat denna fr såsom något oerhördt att förnimma från midten af det folk, som uppväxt vid begreppen att anse sig fullkomligt i allt, först i allt. Under det de ledande och maktegande göra allt för att motarbeta utbrottet af ett europeiskt krig, föregå bland det lägre folket rörelser af helt annan beskaffenhet. I första rummet hafva vi att anteckna de s. k. ,strikes, hvilkas utbredning är vida större och mera omfattande än man i Sverge gjort sig en föreställning om. Handtverkarne isynnerhet, hvilkas arbetslöner öfverhufvud äro vida större än hos oss, äro dock icke nöjda med sina vilkor. Oemotståndligt drifna framåt af tidsandan och begäret att uppnå bättre ekonomisk ställning hafva de icke blott skaffat sig klubbar eller samlingsplatser, hvarest de på vissa tider samlas för rådplägningar, utan ock genom samfälda bidrag lyckats vinna kapitaler. Dessa penningar komma dem väl till pass då de vilja göra strikes. Det är i öfrigt ganska påtagligt, att, utan dylika hjelpkällor, fattiga arbetare i längden ej skulle kunna stå ut med att undvara arbete så länge, tills de nödgat de sjelfviske patronerna att stegra deras arbetslöner. Vi hade i förra veckan skådespelet af en dylik strike. Det var några hundrå sjömän, som, företrädde af fanor och musik, tågade fram genom gatorna i City. Derasigenkänningstecken var ett blått band, fästadt omkring mössan. Förutom fri kost och beklädnad fordra de förhöjning af månadspenningen. Det mest anmärkningsvärda vid alla dessa sammangaddningar är den beundransvärda enighet och sammanhållning, hvarmed de utföras, omständigheter hvarförutan de helt naturligt ej skulle leda till önskadt mål. — Rörelserna för reformbillen äro äfven af allmän beskaffenhet och synas med begärlighet omfattas af de lägsta samhällsklasserna. Esomoftast ser man på gatorna grupper af det lägsta folket fraternisera öfver denna vigtiga samhällsfråga, under det andra synas omgifva en person, som med hög röst ur en tidning uppläser denna frågas stadium eller förhandlingarna i parlamentet. Om London med all dess rikedom, alla dess jätteanläggningar och beundransvärda produkter af menniskosnillets fulländning å ena sidan företer en vacker tafla och många lärorika saker för en fremling, så har staden på samma gång å den andra en lika svart, lika hemsk och förfärande nattsida — proletariatet. För att få en riktig föreställning om detta kräftsår, som i mer eller mindre grad fräter på de europeiska samhällena, behöfver man blott se London en gång: ty sannerligen finnes detta onda ej någorstädes så utbredt och rotadt som här. Dessa olyckliga menniskor, hvilkas antal är oändligt, hafva i fysiskt och moraliskt hänseende sjunkit ner i jemnbredd med djuren. De vistas och hafva sitt ständiga tillhåll på gatorna, vetande de flesta af dem troligen icke hvad ett hem vill säga. De hos hvilka lifskrafterna ej äro alltför bräckta ströfva omkring, under det de svagare slå sig ned på en trottoir. Hopkrumpne, med sammanknäppta händer och slocknad blick kunna de i denna ställning förblifva sittande dagarne igenom, lika obemärkte af verldsbullret och brådskande affärsmän, som stryka dem förbi, som de sjelfva föga synas bry sig om lifvet omkring dem. Än möter man en manlig varelse, som lindat några lumpor om den nedre delen af kroppen, medan han skyler den öfre med en gammal sönderrifven matta. Ån är det en qvinna, som i brist på kläder fått fatt i en säck, och sedan hon urklippt hål för hufvud och händer trädt den öfver sig viljande dymedelst skyla sin nakenhet De mest hjertslitande scener, vittnande om djupt armod och förfall, framställa sig dagligen på Londons gåtor. Men har d ingenting blifvit gjordt för att afhjelpa er sådan nöd, torde någon fråga. Jo visserligen. Här finnas många s. k. vork-houses, so-m dels helt och hållet upptaga, dels dagligen bespisa en stor mängd; mer dessa tningar kunna ej räcka till fö alla 1 Jet vanliga cvaret man fö

15 juni 1866, sida 1

Thumbnail