Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1866, sida 2

1f0Ster-andskå Göteborg den 12 Juni. Staden och Länet. IIerrar Stadssyllmäktise hade i går e. m. från kl. 5 till 10 ett sammantri ide, vid hvilket följande 14 ärenden förekommo till behandling: Stadsfullm:e hade att afgifva förklaring öfver hr Blomstrands besvär mot Fullm:es beslut rörande dels hr B:s förslag till reglering af Hagaheden m. m. dels Fullm:es yttrande i anledning af Kon:s Befhdes anmärkningar mot planen för stadens utvidgning. — I enlighet med af hr Philipeson väckt förslag, beslutade Fullm:e att i sin förklaring bestrida allt afseende på hr Blomstrands besvär samt att tillika anhålla, det Kon:s Befhde måtte, utan att afvakta utgången af besvären, insända Fullm:es yttrande jemte bilagdt protokoll. Åt ordföranden och sekreteraren uppdrogs att uppsätta förklaringen. Hrr Blomstrand, J. Dickson, Cavalli och Wickman hade anfört besvär mot Stadsf:s beslut rörande ordningsstadga för vattenafledning m. m. — Förslag till den häröfver infordrade förklaring anmodades sekreteraren uppgöra. Den Serskilda beredning, som fått i uppdrag att uppsätta förslag till förklaring öfver herr 4. Bourns besvär mot Stadsf:s beslut i fråga om friköp af tomter i Masthugget, hade inkommit med detta sitt förslag, dervid dock en af beredninsens medlemmar, hr häradsh. Drakenberg, varit af olika åsigter med pluraliteten och derför afgifvit en utförligt motiverad reservation. — Stadsfullmäktige godkände pluralitetens af beredningen förslag till laringen, mot hvilket beslut hv Phi lipsson, som reserverat sig mot Fullm:es beslut i sjelfva frågan om friköpet af tomterna, anmälde sin reservation, förklarande sig dela de af hr Drakenberg uttalade åsigter. Kongl. Kammarrätten hade i utslag af den 20 sist. Mars angående stället för Mölnlycke Mamufakturaktiebolags taxering till bevillning förklarat, att taxeringen at hela beloppet skall ega rum i Råda socken. — Hr Blomstrand ansåg, att Fullm:e borde anföra besvär mot utslaget, men Fullm:e beslutade, efter någon diskussion, att detta ej skulle ske. Styrelsen för Chalmersska Slöjdskolan bade anhållit om kostnadsfri upplåtelse af lämplig byggnadstomt för tillämnadt nytt hus för nämnde läroverk. — Sedan hr prof. v. Schoultz förordat bifall till ansökningen, och dels tomter å Lilla Berget, dels en sådan öster om det nya Barnsjukhuset framhållits såsom lämpliga för ändamålet, remitterade Stadsf:e ärendet till en beredning, bestående af hrr rådman E. Melin, Aug. Kobb, P. J. Rapp, prof. E. vom Schoultz och S. A. Hedlund. Derjemte beslutades, att landshöfd. grefve Ehrensvärd, i sin egenskap af ordförande inom Slöjdskolans styrelse, skulle anmodas att, om han så finner för godt, deltaga i beredningens förhandlingar. Ansökningar hade ingifvits dels af styckjunkare och sergeanter vid Göta artilleriregemente och dels af åtskilliga tullvaktmästare om nedsättning af sökanderna påförda kommunalutskylder för sistlidne år. Ärendet föranledde en diskussion, hvarunder Hr Blomstrand föreslog frågans hänskjutande till en beredning. Hr Berger anmärkte, att sedan Stadsf:e i författningsenlig ordning fastställt vissa principer för skatternas utgående, Fullmäktige, enligt talarens igt, icke ens vore berättigade att vidtaga någon särd med anledning af ansökningarne i deras nuvarande form. Hr Philipsson instämde häruti, påpekande, att den enda väg, hvarpå Stadsf:e egde rättighet att bevilja någon eftergift af utdebiterade utskylder, vore medelst afkortning. Talaren ansåg de klasomål, som förnummits öfver den höga kommunalskatten härstädes, ej befogade; uti många stäler i landet är denna skatt högre än i Göteborg, ja till och med i vår grannkommun Majorna å detta förhållandet. Det vore önskvärdt, att desså oh andra upplysningar i ämnet komme till söcandernes kännedom. Hr Renström anmärkte, att om kommunalskaten i en hel del städer är större än i Göteborg, iro deremot lefnadskostnaderna härstädes högre än andra städer. Hr Reuterskiöld trodde att både underofficeoch tullvaktmästare äro högre beskattade än dra, som med dem hafva lika inkomster, enär le förstnämndes årliga inkomster äro på skillinn kända. Talaren insåg emellertid nog, att inn ändring kan ske uti hvad som i laga ordning edan bestämts för det förflutna året, men väl och chofligt vore om någon lindring kunde åstadkomnas för framtiden. Or Blomstrand upplyste, att det just varit för letta sistnämnda ändamål. som han önskat en be