Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1866, sida 2

folkrepresentationen är föremål för hans önskningar och öfriga sträfvanden. I dessa försäkringar må de, som inlemnat de ifrågavarande adresserna, finna det enda svar, som öfverensstämmer med kronans värdighet och fosterlandets intressen. Med de hotande, dagligen tillvexande farorna för sina ögon väntar II. M. att hela preusågkommande sin stora fornsiska folket, ihå i tid, skall visa en enhällig patriotisk hängifvenhet för fäderneslandets högsta och heligaste angelägenheter. Bismarck har den 4 dennes utfärdat ett I cirkulär, i hvilket han kastar ansvaret för den nuvarande politiska ställningen på Österrike, som beskylles för att utmana Preussen till krig, emedan det (Österrike) hoppas på sådant sätt blifva herre öfver sina egna inre politiska svårigheter och att upphjelpa sina finanser antingen genom de kontributioner, som det hoppas kunna afpressa Preussen, eller genom en anständig statsbankrutt. I förbundsförsamlingens Lördagsmöte afgaf Preussen en mycket utförlig motiverad förklaring med afseende på tilldragelserna i Holstein. Hufvudpunkten i densamma är, att sedan Österrike brutit fördraget i Gastein, kunna de holsteinska ständerna icke inkallas, utan att begge suveränerna, den österrikiske och den preussiske, derom öfverenskommit. Österrikes ombud bestred detta påstående och förnekade öfverhufvud, att fördraget i Gastein blifvit af Österrike kränkt. — I samma möte antog förbundsdagen sitt militärutskotts propositioner, att neutrala garnisoner, bestående af mellanstaternas trupper, skola inläggas i förbundsfästningarne, samt att de preusjsiska och österrikiska garnisonerna skola samtidigt lemna dem. Denna åtgärd har redan börjat utföras. Sachsens första kammare har, likasom andra kammaren, gillat regeringens rustningar och beviljat den begärda militärbudgeten, samt derjemte uppmanat regeringen att af alla krafter verka för inkallandet af ett tyskt parlament. Badiska regeringen begärde den 8 denines en ytterligare kredit å 3,813,000 gulden för mobiliseringen af sina trupper och framlade ett lagförslag om ex-kapitulanternas inkallande under fanorna. ITALIEN. Garibaldi har till den komite, som i I Turin blifvit tillsatt för bildandet af en spolsk frivillig legion, riktat följande skrifvelse: Dyra vänner! Jag betraktar den polska frågan som en sak, hvilken gäller mitt eget land, och polackerna som mina bröder. Icke destomindre anser jag nödvändigt, angående upprättandet af en polsk legion, att de inflytelserika hufvudmännen för denna sak handla i öfverensstämmelse med komitken för de italienska frikårerna, enär jag icke kan deltaga i dessa arbeten. Jyas skall alltid glädja mig att hafva de stappra sönerna af det hjeltemodiga Polen till vapenbröder. Alltid Er I (i. Garibaldi. l En ungersk legion bildas i Abruzzerna. II Neapel bildas frivilliga bataljoner, hvilka suteslutande äro afsedda att hålla banditerna i tygeln. Prins Iumbert skall hafva befälet öfver den under bildning varande reservarmkåren, som är sammansatt af 7:de. 18:de, 19:de och 20:de divisionerna Joch som har till uppgift att skydda linien ,Tlorens Pistoja— Lävorno och Arezzo. I Paris tror man sig hafva fullkomlig reda på den plan för det förestående fältåget, som blifvit antagen i det nyligen i I Florens hållna stora krigsrådet. Enligt denna plan skulle CJyaIdinl vid Ferrara öfsvergå Po, passera Rovigo och Padua och vända sig direkt mot Venedig, under det den frikår, som nu står vid Como, skulle samtidigt härmed genom Syd-Tyrolen och I Friaul taga Venedig till ögonmärke. Hufvudkåren af de frivilliga skulle, under Garibaldi, från Bari och Barletta öfverI föras til Dalmatien. Italienska flottans sroll skulle blifva följande: en del deraf skulle stanna vid Tarent och Korfu, för att söfvervaka ingången till Adriatiska hafvet; sen annan del skulle lägga sig för Pol: Fför att neutralisera den österrikiska sjö-I makten; den tredje och huivudsakliga delen skulle vända sig direkt mot Venedig. sterrikarne tänka sig äfven saken ungeär så. Ett nationallån af 750 millioner skall supptagas genast efter krigets utbrott; deremot skulle tvångskursen på banknoterna då upphäfvas. j STORBRITTANIEN. i å en interpellation af Griffilh i underhuset den 9 dennes har ministern Layard supplyst, att samtliga traktatmakterna, för latt upprätthålla sultanens höghetsrättigheter öfver Donaufurstendömena. anbefallt ssina representanter undvika allt, som kunsde förpligta deras regeringar att erkänna prinsen af Hohenzollern såsom rumänisk I furste. Han tillade, att engelska regerinIgen icke erhållit någon underrättelse om satt turkarne skulle gått öfver Donau. RYSSLAND. I 1 I